- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1881 /
8

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett manuskript från Baden. Öfverlemnadt med anledning af förmälningshögtidligheterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans bekanta, till och med hans vänner för icke så länge
sedan, men att de förehade saker som förskräckte honom,
hvarför han icke lyssnat till deras öfvertalningar att vara
dem behjelplig i en, såsom de kallade det, »för
fäderneslandet välsignelserik angelägenhet».

Annette skrattade och påstod, att hon viste mer än
possessionaten. Baron Jakob — det var friherre Cederström
hon menade —. hade sagt, att hon mycket val kunde få
vara inne vid den middag som den baron jämte de två
andra herrarne stält till för många andra fina herrar. De
ville icke att någon betjening skulle höra på dem, men
Annette var ett undantag. Hon passade upp så snällt.

Det var flickans egna ord. Baron Jakob tycktes vara
närmare bekant med henne, och det förargade Liuhgfelt,
hvilken inbillat sig vara den mest gynnade och icke kunde
begripa huru eri person som gick på träben kunde hafva
framgång hos det täcka könet, om det också vore bara en
värdshusjänta; men Annette bara skrattade och brydde
honom. Slutligen talade hon om, att kungen skulle afsättas.

Så långt hade det gått redan i Januari.
Värdshus-flickor talade öppet om kungens afsättning. Annette sade
. för öfrigt, att hon och ett par af flickorna hos Beckers
samt några andra »med bindmössa» varit bjudna af
officerar ne på en piquenique, då de dansat på Snickarkrogen och
då officerarne icke talat om annat än att afsätta kungen.
Det hade alla flickorna hört, och att de icke voro starkt
tystlåtna, kunde man väl förstå.

F. var mer än häpen öfver hvad han så der öppet erfor
på ett offentligt ställe. Han började fundera öfver hvad
som vore att göra. Skulle han vända sig till Wannqvist,
polismästaren, eller till Edelcreutz, underståthållaren, eller
skulle han gå direkte till majestätet? Men månne icke
alltsammans vore ett skämt? Icke kunde en verklig samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 12:23:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1881/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free