Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En fråga för dagen: Klassicitet eller modern bildning - 1. Ett uttalande af Th. H. Huxley, återgifvet för Dagens krönika af Christian Lovén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra. Om man lemnar åsido särskilda, lokala och
temporära fördelar, skola de största framsteg på det
intellektuella och andliga området komma att göras af den nation,
som grundligast genomför detta program. Och hvad är
detta annat än att säga, att äfven vi alla såsom individer
skola komma att göra dess större framsteg, ju grundligare
vi genomföra detsamma*.
Vi hafva här att göra med två olika satser. Den
första, att en kritisk uppfattning af lifvet utgör bildningens väsen;
den andra, att literaturen innehåller tillräckliga materialier
till att dana en sådan uppfattning.
Jag antager, att vi alla gå in på den första satsen.
Ty bildning betyder säkerligen något helt annat än lärdom
och teknisk skicklighet. Den innefattar besittningen af ett
ideal och vanan att kritiskt uppskatta tings värde genom
jemförelse med en teoretisk måttstock. Fullkomlig bildning
borde sålunda gifva en fullständig lifsteori, grundad på
in-sigt om lifvets såväl möjligheter som begränsningar.
Men vi kunna instämma i allt detta och likväl
kraftigt motsätta oss antagandet, att literaturen ensam är
kompetent att skänka denna insigt. Det är icke sjelfklart, att
vi, efter att hafva lärt allt, hvad den grekiska, romerska
och orientaliska antiken har tänkt och sagt, och allt, hvad
den moderna literaturen har att meddela, hafva lagt en
tillräckligt bred och djup grund för den uppfattning af lifvet,
som är bildning. För den, som är bekant med
naturvetenskapens mål, är det tvärtom alls icke klart. Äfven om jäg
endast afser framsteg på det “intellektuela och andliga
området“, finner jag mig derför fullkomligt ur stånd att
med-gifva, det vare sig nationer eller individer skola komma att
göra verkliga framsteg, om deras gemensamma utrustning
icke hemtar något från. naturvetenskapens förråd. Efter
min mening skulle en armé utan precisionsvapen och utan
någon särskild operationsbas, kunna med mera hopp om
framgång våga sig på en Rehnkampanj, än en menniska
* Th. Arnold: Essays in Criticism, p. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
