Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En fråga för dagen: Klassicitet eller modern bildning - 1. Ett uttalande af Th. H. Huxley, återgifvet för Dagens krönika af Christian Lovén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
forskning, en oförmåga att förstå hvad en vetenskapsman
menar med sannfärdighet och en omedvetenhet om vigten
af bevisade vetenskapliga sanningar, som är nästan komisk.
Det liggericke stor kraft i “tu quoque“-argumentet,
annars skulle kämparna för en vetenskaplig uppfostran
rättvist nog kunna svara de moderna humanisterna, att de må
vara lärda specialister, men att de icke äro i besittning af
en sådan sund grundval för en lifsteori, som förtjenar namn
af bildning. Och om vi ville vara elaka, skulle vi
verkligen kunna påstå, att humanisterna ådragit sig en sådan
förebråelse, icke derför, att de äro fulla af de gamla
grekers anda, utan emedan de sakna den.
Renässansens tidehvarf betecknas ofta såsom den
åter-upplifvade literaturens tidsskifte, likasom om de inflytelser,
hvilka då gjorde sig gällande på vestra Europas själslif, endast
skulle varit inskränkta till literaturens område. Man
glömmer vanligen, skulle jag tro, att vetenskapens
återupplif-vande, som frambragtes genom samma verkande orsak, var
icke mindre betydelsefullt, om det också icke var så i
ögonen fallande.
Förhållandet var verkligen, att de få och spridda män,
som på den tiden studerade naturen, plockade upp
ledtråden till hennes hemligheter just sådan, som den tusen år
förut fallit ur grekernas händer. Grundvalarne för
matematiken hade af dem blifvit så väl lagda, att våra barn än
i dag lära sin geometri ur en bok, skrifven för Alexandrias
skolor för två tusen år sedan. Den moderna astronomien
är den naturliga fortsättningen och utvecklingen af
Hippar-chi och Ptolemei verk; den moderna fysiken af Demokriti
och Arkimedis; det dröjde länge, innan den moderna
biologiska vetenskapen växte ur det vetande, som
testamenterades oss af Aristoteles, Theofrastus och -Galenus.
Vi kunna icke säga oss känna grekernas bästa tankar
och uttalanden, om vi icke känna, hvad de tänkte om
naturens företeelser. Vi kunna icke fullt uppskatta deras
uppfattning af lifvet, om vi icke förstå, till hvilken utsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
