Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Medaljonger och statyetter. 1. Gambetta, af A. Cantor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfva stå de i en särdeles fördelaktig belysning, men för
saken ser det temligen mörkt ut.
Gambetta älskade republiken allt för högt för att fråga
efter, hvad det behagligaste var för honom. Det offrade
han gladt och villigt. Då det gälde att befästa republiken,
då var der intet rum för ytterlighetspolitiken, och han
offrade den och blef opportunitetspolitiker. Och det är denna
politik, som har gjort Frankrike till hvad det är. Det är
Thiers och Gambetta, som hafva upprättat Frankrike efter
kriget, det är Gambetta, som helt och hållet har
konsoliderat republiken, som har å ny o skaffat Frankrike dess gamla
plats i stormakternas led.
Hvad är opportunitetspolitiken? Det är erkännandet
af att verlden icke blott på det geologiska området
utvecklar sig genom de små framstegen, en insigt uti att detta
gäller lika så mycket för politiken. Dess anhängare
upp-gifva aldrig principen, idéen; men kunna de genomdrifva
något, som bringar dem om än blott en mycket ringa
bråkdel närmare till målet, så gripa de derom med båda händer,
under förhoppning om mera nästa gång; inom den
föreliggande situationen göra de allt hvad de kunna för att blott
vinna något. Opportunitetspolitiken är en situationspolitik.
Den har icke sin bana jemt utstakad, den är evigt vexlande,
derför många gånger mera invecklad och kinkig än
princippolitikens. Det har på hån blifvit sagdt, att
opportunitetspolitiken betydde beqvämlighets-, tillfallighetspolitiken, att
ingen varmare natur kunde vara med om atf så der
beständigt slå af, att jemka sig fram. Men ingen förvridning
kan vara större. Sanningen är den, att blott verkligt stora
naturer kunna följa denna politik. Hvar och en svärmare
kan gifva luft åt det som ligger honom på hjertat, kan
utställa sin kärlek på torg och gator. Men endast den, hvars
kärlek är af den äkta, djupa sorten, kan gömma den, dölja
den för mängdens blickar, för att så mycket bättre uppnå
det, som är målet för åtrån. En skrodör skall aldrig slå
af på principen, han skall kalla det feghet, och han skall
Ur dagens krönika. III. 1. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
