Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalt och nytt inom literaturen - I brytningstiden, af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
desvis se sina skydslingar till godo med rent materiella
håf-Tor. Detta blef som bekant på den tiden en ständig regel,
vare sig det nu gälde att befria dem från de pekuniära
uppoffringar, hvilka såsom nödiga för uppfyllandet af
statens ändamål pålades alla öfriga medborgare, eller också
att rent af åt dem bortskänka större eller mindre delar af
sådan statens, d. v. s. hela folkets, egendom, hvilka den
dåtida envåldsmakten såg sig i tillfälle att för detta
ändamål disponera. Frågan kom således genast från början att
så godt som uteslutande gälla rent ekonomiska spörsmål,
och dylika äro, som bekant, af lätt insedda skäl temligen
svåra att afvinna något mera ideelt intresse. Ännu svårare
hafva de tydligtvis äfven att entusiasmera en nation eller
en hel tidsålder, låt vara också att denna är så öfver
måttan praktisk som den närvarande. Den fördomsfritt
tänkande har till och med ännu svårt att ens fatta parti i dessa
frågor. Å ena sidan står det nämligen fast, att här
verkligen äro många af ålder begångna orättvisor att utjemna
och utplåna. Å andra sidan åberopas deremot, att tiden
redan väsentligen verkstält denna utjemning, och att ett
upphäfvande af den nu bestående ordningen således endast
skulle blifva liktydigt med införandet af en ny orättvisa i
stället för de gamla redan öfvervunna. Tilläggas bör
kanske äfven, att det sätt, hvarpå de förut undertryckte nu
mera framställa sina anspråk, just heller icke kan vara
eg-nadt att tillvinna dem några synnerligen stora sympatier.
I stället för de stolta stormaktsdrömmarne om ett
för-enadt Norden och de glada förhoppingarna om ett enigt
Sverige fingo vi således nu striderna om grundskatter och
rotering. På hvilket bedröfligt och.för hela vårt offentliga
lif nedtyngande sätt dessa strider sedermera utvecklat sig,
hör ej hit att närmare angifva. Må det vara nog att
konstatera det i öppen dager liggande sakförhållandet, att de
ingalunda kunnat vara egnade att verka till samdrägt inom
nationen eller gifva henne tillfälle till en kraftigare och
friare utveckling på det andliga området. Härtill kommer
Ur Dagens Krönika. III. 2. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
