Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalt och nytt inom literaturen - I brytningstiden, af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma det icke äfven flere och värre inträffade, genom
att t. ex. några af de andliga rörelser, som läto ana sig
ute i de stora kulturlanden, också trängde fram till oss.
Man var så lycklig öfver att allt fortfarande få lefva qvar i
den tid, då Tegnér stod och från skolkatedrarne i Vexiö
stift dref reaktionär politik för gymnasister och scholares.
I en tid, som glömde sig sjelf, sin egen värdighet och sina
sjelfåtagna stolta förpligtelser, hade man äfven glömt att
hoppas något af sin egen kraft och sitt eget initiativ. Och
hvad var då naturligare än att detta äfven inverkade på
ungdomen, så ätt denna glömde betydelsen af hvad en bland
hennes mest älskade lärare en gång sjungit om att “den
lärotid blir lång, som blott ett evigt lyssnande förblifver“,
och i stället gaf sig till att blindt följa de en gång
vedertagna auktoriteterna.
En ny generation höll emellertid på att växa upp, men
ännu visste man icke hvad det skulle blifva af den. Den
fick nöja sig med att hoppas det bästa. Det blef ingenting r
åtminstone ingenting helt och stort. Antingen bortrycktes»
dessa ynglingar, som Ernst Björck och Daniel Klockhoff, i
v en tidig ungdom; eller gingo de, som Snoilsky,
oberäkneliga, sin egen väg; eller också visade de, som af Wirsén, i
enstaka lyckligaste fall afgjorda anlag för att inordna sig
under den akademiska* politik, hvilken den nu varande
in-nehafvaren af stolen n:r 18 i svenska akademien, hänsyftande
bl. a. på Bottigers förhållande till Tegnér, en gång i sin
ungdom kännetecknade såsom de akademiska
familjetradi-tionernas.
Midt ibland denna unga generation stod, såsom på
samma gång dess högt älskade lärare och mest
representativa personlighet, Bernhard Elis Malmström. När man nu
hör Malmströms fordna lärjungar tala om honom, har man
lätt nog att fatta det inflytande Angélicas sångare med sitt
känsliga sinne och sin varma skaldesjäl den tiden måste
ut-öfva på ungdomen. Åfven han hade ju en gång vari tung
och sjungit om en strid för tankens rätt, om frihet och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
