Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryck. Denna personlighet möter oss just i grefve Arvid
Posse, i hans alla åtgöranden och uttalanden från den tiden,
Grefve Posse var vid tiden för det nya riksdagsskickets
genomförande, och är må hända så ännu, ingenting mindre
än en den allmänna jemnlikhetens och det stora flertalets
man. Mot den af honom redan då anade öfvermakten ho&
en talrikare representerad jordbruksbefolkning uttalade han
sig med största bestämdhet ännu vid början af den stora
reformriksdagen, då han såsom ordförande för ridderskapets
och adelns helsningsdeputation varnade bondeståndet för
öfvergrepp åt detta håll och påminde ståndet om “det
myckna, som behöfver lefva både öfver och bredvid det
samma.“ Så talade han mot det ensidiga majoritetsförtrycket.
Fyra år senare gifver han vid 1869 års riksdag lika
öppet till känna huru han då ännu är sinnad för
privilegierna i vissa fall. Radikal i sin sparsamhet som alltid, hade
nu mera aflidne Jöns Pehrsson då väckt förslag om
upphörande af den till städerna utgående tolagsersättningen.
Grefve Posse bekämpade då samma idé, som hans egen
finansminister 14 år senare — så underligt kunna vägarne
vända sig — skulle uppställa såsom en kardinalpunkt på
den Posseska ministérens program, och han gjorde det bL
a. i följande ordalag: “Den siste värde talaren (motionären
sjelf) uttryckte en grundsats, som synes mig ganska vådlig.
Han tyckte nämligen, om jag eljest rätt förstod honom, att
såsom vilkor för landets fullkomliga lycka vore
uppgifvan-det af alla särskilda rättigheter önskningsmålet; svårligen
torde dock detta vara hans verkliga mening. Jag tror
tvärt om, att inga rättigheter böra på våldsamt sätt upp-
häfvas“–-
Detta tyckes tydligt nog vitna för att grefve Posse
ingalunda förenade sig med landtmannamajoriteten på grund
af »dennas demokratiskt nivellerande tendenser. Något
sådant skulle väl svårligen heller på fullt allvar kunnat sättas
i fråga. Deremot har man vid mer än ett tillfälle sett både
grefve Posses gamle motståndare från riksdagsdebatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
