Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nismen, om man än icke ansåg tidpunkten rätt lämplig för
att öppet uttala denna åsigt i ett offentligt program.
Å andra sidan var det egentligen “Aftonbladet“, som
från början med den bestämdaste ovilja uttalade sig mot det
hya partiet,hvars bildande tillskrefs “en eller annan ärelysten
persons tanke på att genom en blandning af mycket olika
elementer skapa ett parti, som skulle gå och gälla för att
vara en venster, men som skulle kunna begagnas för
reaktionära ändamål“. I fortsättningen tillfogades sedan med en
högst maliciös hänsyftning på grefve Posses person något om *
huru “den skånska adeln har på mycket nära håll sett, med
hvilken slughet den politiska reaktionen i Danmark förstått
att för sina syften begagna “bondevännernes parti“. — “Det
är också en skånsk godsegare, grefve A. Posse, §om är
huf-vudet för och själen uti den besynnerliga fusion o. s. v.“
heter det så till slut med en tydlig hänvisning till det
ofosterländska lokalintresse, hvilket här skulle framställas såsom
den egentligen drifvande kraften.
Den missuppfattning, hvartill “Aftonbladet“ här gjorde
sig skyldigt vid bedömandet af den ställning,
landtmaima-partiet och grefve Posse intagit till den svenska
jordbruksnäringen och dess oprivilegierade idkare, har som bekant
äfven allt sedermera endast allt för ofta gått igen och med en
viss fördel framhäfts från deras motståndares sida. Den har
dock enligt vår ringa åsigt icke derför under tidernas lopp
förlorat något af sin ursprungliga orimlighet. Ser man rätt
på saken, kan det nämligen här icke finnas anledning att
tala om något specifikt skånskt intresse mera än om hvilket
som helst annat landskapsintresse. Det är nog en sanning,
att sådana lokalintressen mer än en gång stuckit upp
huf-vudet just i en det väntade afgörandets stund, och då
väsentligen bidragit till att omöjliggöra den slutliga lösningen,
sådan som partiet i dess iielhet eftertraktat den, men hvad
den saken vidkommer, torde nog partiets olika fördelningar
litet hvar hafva sin andel af skulden att bära på. Huru
vida skåningarne i detta afseende verkligen fält utslaget
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
