Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åberopade sig sålunda på den “heligaste äganderätt“, och
gjorde endast ett svagt försök att i allmänhet motivera
ursprunget till dennas helgd dermed, att de till upphörande
i fråga satta friheterna, “långt ifrån att vara förvärfvade •
på ett för staten betungande sätt, ursprungligen tillkommit
genom motsvarande skyldigheter och onera“. Men man
glömde alldeles att tala öm, huru dessa ursprungliga skyl^
digheter och onera snart nog upphört att utgöras, men
friheterna ändock genom kungligt godtycke fått utan vidare
stå qvar. At samma glömskå led märkvärdigt nog äfven
1846 års kungl. grundskattekomité, hvilken kom till alldeles
samma resultat som ridderskapet och adeln 1809 på alldeles
samma grunder.
Helt visst hade det imellertid icke behöft vara ur
vägen, om vid dessa båda tillfallen, eller åtminstone vid
ett af,dem, vederbörande sökt åstadkomma en något mera
bindande motivering för frälsefriheternas berättigande i vårt
land. Icke nog med att man nu anför denna särskilda
frihet såsom ett skäl för den oprivilegierade jordens lösning
från alla grundskatter och särskilda pålagor till
försvarsverket, utan sjelfva friheten och sättet för dess uppkomst
ha nämligen ofta varit utsatta för en lika närgången som
sakkunnig kritik. En bland de allra förste, som vi kunna
påminna oss hafva sett föra denna fråga på tal, är t. ex.
ingen mindre än sjelfve författaren af 1809 års
Regeringsform. I sin bekanta af handling “Försök att framställa
svenska lagfarenhetens utbildning“ yttrar nämligen Hans.Järta
bl. a. på ett ställe (Vitterhets-, historie- och
antiqvitetsaka-demiens handlingar, fjortonde bandet, sid. 255): “Ibland
Sveriges konungar synes Magnus Ladulås hafva varit den
förste, hvilken sökt skapa ett feodalsystem, efter tyskt
mönster. Men det fattades honom grundämnen dertill, nämligen
ett underkufvadt folk, att godtyckligt beskatta, och ett
er-öfradt land, att såsom krigsbyte utskifta åt sina
tjenste-män“. — Som bekant fick detta imellertid icke hindra
uppkomsten af ett frälse, till hvars förmån man sedan lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
