Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allra senaste tiden sett enda möjligheten för att få
skattereformen genomförd, höll naturligtvis fortfarande fast vid
1873 års kompromiss. Men lika som man förut under
väntans långa tid hunnit samla mod till att sätta anspråken
på grundskatternas afskrifvande i stället för den mindre
for-dringsfulla anhållan om deras aflösning, så hade man också
nu under en fåfäng väntan på det fulla genomförandet af
1873 års kompromiss kommit derhän, att man öppet satte
skattefrågan i vigt och betydelse framför härordningsfrågan.
Grefve Posse lät till och med vid riksdagens öppnande detta
uppfattningssätt helt tydligt höras inför sjelfva tronen, och
i friskt minne är ännu den uppståndelse, som deraf uppkom.
Från den motsatta sidan tvekade man emellertid heller icke
att afsvärja sig kompromissen och allt dess väsen, detta till
och med så kraftigt, att det blef till en formlig exorcismus
diaboli, som hr Treffenberg sedan skämtsamt kallade
processen.
Tydligt var då också, att man skulle få höra det gamla
talet om huru som kompromissen nu vore ohjelpligen
upp-rifven, än en gång förnyas, lika som det skett efter både
1875 och 1877. Egendomligt nog har det dock alltid händt
sig så, att de, som vid alla dessa olika tillfallen förkunnat
kompromissens död, sedan ett eller annat år efteråt gerna
medgifvit dess fortfarande lifaktighet, blott för nöjet att ännu
en gång få förkunna dess afsomnande. Så har det äfven
sedermera visat sig, att kompromissen förmådde öfverlefva
. äfven den hårda stöt den fick vid 1878 års riksdag.
Sedan försöken med “de partiela reformerna* vid 1880
års riksdag ännu en gång visat sig ohållbara samt det nya
riksdagsskickets skapare och kompromissens tillskyndäre frih.
De Geer till följd deraf funnit sig föranlåten att definitivt
resignera, gjordes ju nämligen under grefve Posses egna
auspicier det första fullt genomförda försöket med en
till-lämpning af detta mycket omtalade fördrag, ett första försök,
som enligt alla tecken att döma äfven blir det sista. Med
grefve Posse trädde landtmannapartiet faktiskt till makten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
