Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagande af makten, hvilket var förverkligandet af 1878 års
program, icke möjligt att uppnå i den ordning han tänkt
sig, skyndade han också genast att lemna makten ifrån sig.
Man har mycket talat om huruvida vi med det nya
riksdagsskicket skulle anses äfven hafva fått ett s. k.
parlamentariskt styrelsesätt. Namnet gör nu i allmänhet
ingen-.ting till saken, men åtskilliga tecken synas dock antyda, att
meningen en gång varit det vi verkligen skulle erhålla äfvén
sjelfva saken. Den nya riksdagsordningen var ju tillskuren
efter rent parlamentariska mönster, hvarvid man särskildt
har att lägga märke till sådana omständigheter som
ko-mångens upplösningsrätt och rätten för statsrådets
ledamöter att taga plats i riksdagens kamrar o. s. v. Vi hafva
redan anfört ett yttrande af frih. De Geer i motiven till
1863 års representationsförslag, hvilket yttrande tyckes peka
temligen nära på en underhus-parlamentarism, och redan vid
kamrarnes första sammanträdande skyndade han ju också
att undervisa dem om formerna för interpellationsrättens
utöfvande, hvilket väl likaledes får anses häntyda på
parlamentariska tendenser. Också förvara ju riksdagsprotokollen
från den tiden ett anmärkningsvärdt yttrande af en man,
hvars stora auktoritet ingen af parlamentarismens nu
varande motståndare väl då ännu skulle velat éns sätta i
fråga. Under dechargedebatten vid 1867 års riksdag visade
nämligen grefve Henning Hamilton, att den nya ordningen
nödvändigtvis måste leda antingen till ett parlamentariskt
styrelsesätt eller också till ett styrande parlament, i hvilket
fall det förra naturligtvis alltid är att föredraga.
Huru det nu än härmed sedermera må hafva gestaltat
sig, är det dock visst, att grefve Posses afträdande från
makten omedelbart efter de stora frågornas fall var ett
fullkomligt parlamentariskt steg. Han var den förste
minister i vårt land, som trädt till styret med ett fullt
formu-leradt och öppet tillkännagifvet program och sökande sitt
stöd i en för handen varande majoritet; genom att afträda
i samma stund de stora frågorna, för hvilkas lösning han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
