Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Intryck och studier i Frankrike sommaren 1883. Af J. Rev... - 2. En fransk resande i norden för 370 år sedan. Efter ett hittills outgifvet manuskript i Besançon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall man säga om påfv ens ofelbarhet, då dm kanoniska
• lagen förutsätter att han kan begå misstag, att han kan
anklagas och straffas af ett allmänt kyrkomöte! Ja, det kan
ju gå ända derhän att påfven — om han begår alltför
förargelseväckande handlingar — blir dömd såsom djefvUlen;
men huru skulle detta vara möjligt, om kyrkomötet, som
ensamt eger rättighet att döma honom, ej stode öfver
påfven? Påfven kan fela, men ett allmänt kyrkomöte kan
icke fela.
Och kyrkomötet är icke endast i tillfälle att gifva
påfven varningar och bestraffningar. Bet kan äfven, om
så visar sig nödvändigt, af sätta påfven. Ty Kristus, men
icke påfven är kyrkans hufvud.
Enligt Mathei evangelium talade vår herre Kristus
till apostlarnej då de voro f örsamlade såsom representanter
för hans kyrka, och sade: “ Si, jag vill vara när eder till
dess tiden är fullbordad.“ Dessa ord är o icke sagda
ensamt till Petrus, utan till alla apostlarne.
Kyrkan kan icke misstaga sig, hvilket ej kan sägas
om påfven, ty såsom menniska kan han misstaga sig och
synda, hvilket äfven flere påfvar hafva gjort, såsom påfven
Marcéllinus, som offrade åt afgudarne, och åtskilliga andra,
hvilka på grund af kätteri eller förargelseväckande beteende
blifvit af satta från sin apostoliska makt och myndighet.
Kyrkan sjelf har deremot alltid egt bestånd, i kraft af vår
herre Kristi löfte att rädda henne lijcsom en Noaks ark ur
denna verldens stormar.–-
Med en oändlig massa citat, ur nya testamentet, ur
kyrkofaderna o. s. v. förfäktade doktor Gordier vid den
i fråga varande kongressen riktigheten af sin och sin monarks
uppfattning, och detta med den framgång att motståndarne
alldeles nedtystades samt både den skotske konungen och
de skotska prelaterna erkände att doktor Gordier hade rätt.
Vid tanken på denna triumf egnar förf. i sin
reseberättelse ett särskildt hedersomnämnande åt konung Jakob*
och åt hans mångsidiga kunskaper (gifvande honom epiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
