Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Intryck och studier i Frankrike sommaren 1883. Af J. Rev... - 2. En fransk resande i norden för 370 år sedan. Efter ett hittills outgifvet manuskript i Besançon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och militären; i sällskapet voro ock de ofvan omtalade
ly-beckska sändebuden, hvilka medföljt konung Hans från
Flensburg.
I Malmö blefvo de genast ståtligt förplägade, ehuru
den innevarande fastedagen föreskref fisk. Nödgades de
sålunda umbära kött, så fingo de i stället så mycket mera
att dricka och enligt hvad det tyckes äfven en sup på fisken
(bland traktaten uppräknar nämligen doktor Gordier äfven
“cerealia poculenta, quee ex hordeo et siligine illic
frequen-tissima sunt“, hvilket ju icke behöfver antyda blott
Gam-brini safter). Särskildt nämner ock författaren att de blefvo
rikligt försedda med rhenskt vin, “både den dagen och de
följande“; bland dem som drucko dem till voro erkebiskopen
i Lund och biskopen i Roskilde.
Vi komma nu till den högtidliga dag, då doktor
Gordier fick i Malmö inför konung Hans framlägga sitt ärende
från den franske konungen. I den präktiga festsalen —
heter det — hvars väggar voro smyckade med guldinväfda
kläden (“auratis tapetis“) satt konungen, med kronan
bredvid sig och kanslern vid sin sida, midt ibland prelater och
biskopar. Gordiers föredrag, som han äfven i skriftlig form
öfverlemnade åt Roskilde-biskopen, åhördes af den lysande
församlingen med synnerlig uppmärksamhet, och då talaren
slutat, räckte konungen honom sin hand och lät honom
sitta vid sin högra sida, hvarjemte konungen — till
ytterligare vitnesbörd om sina vänskapliga känslor för hans
franska majestäts sändébud — drog från sin tumme en stor
och dyrbar guldring, som han öfverlemnade åt doktor
Gordier. Derpå tog man trenne dagar på sig till
öfverlägg-ningar i ämnet, hvarvid biskopen från Roskilde särskildt
utmärkte sig för vältalighet. På tredje dagen, sedan
trumpetsignaler ljudit och härolder äfveft gifvit tillkänna hvad
ske skulle, inbjöds doktor Gordier af kanslern att åter träda
inför majestätet.
Hvad nu följde, skilde sig väsentligen från den
motsvarande afslutningsakten i Edinburgh. Enligt häfderna var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
