Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Nationalfåfänga och fosterlandskärlek. Reflexioner för dagen af Reinhold Winter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etienne du Mont, nära Pantheon. Något på sidan, söder
ut, framskymtade Rueil, der den store Richelieu en gång’
smidde sina planer och ränker, och i dunklet af skogenT
som kransade denna ort, borde man finna Malmaison, den
öfvergifna Josephines melankoliska enkesäte. Mer till höger
och på längre afstånd förtonades emot himlahvalfvet
top-parne af de åldriga träden på terrassen i S:t Germain, der
Ludvig XIV:s vagga stod och der den helige Ludvig lemnat
efterverlden ett minne i det ännu bestående kapellet. Nere
emot syd vest låg Versailles med sina sagolika minnen från
despotismens glansdagar, från en tid då folket icke var
folk utan blott en flock ofria individer, förtrampade af
lättsinniga regenter, fala gunstlingar och slösande mätresser;
och åt diametralt motsatt håll, uppe i nordost lyfte sig
katedralen i S:t Denis, grafven för allt hvad franska
ko-nungalängden har stort och lysande, slutet såväl på äran
som på förbannelsen.
Och i fonden, på andra sidan det ännu i sin solblekta
mantel höljda monumentet — i fonden utbredde sig ParisT
verldens hjerta, såsom seklets skaldekonung älskat att kalla
sin sköna stad, och alla dess torn och tinnar tecknade sina
silhuetter emot en bakgrund af blå, dallrande luft, hvilken
blifvit renad af föregående dagars ymniga slörtskurar. Till
vens ter skymtade Montmartres rundade höjd, der den
fromma tron just nu, till ateisters oeh fritänkares harmy
håller på att uppföra ett praktfullt jättetempel; och emot
höger blixtrade den förgylda kupolen på Napoleons grafy
verldsskakaren, som fick slumra in på en klippa i oceanen
och först såsom död fördes till hvila “på stranden af SeinenT
midt ibland detta franska folk, som han älskat så högt“.
På krönet af höjden, midt emellan dessa båda
ytterpunkter, hägrade en oerhörd arkad, hvilken mellan sina
hörnposter liksom sammanpressade den praktfulla via
tri-omphalis, som från vår ståndplats snörrakt ledde dit upp.
Det var Avenue de la Grande armée, och på triumfbågen
täljdes i stolta runor namnen på hundratals lysande segrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
