Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Nationalfåfänga och fosterlandskärlek. Reflexioner för dagen af Reinhold Winter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle trötta läsaren. Men några ord i allmänhet torde
dock vara oss tillåtna.
Vi ha en lång tid såsom uppmärksamma åhörare
bevistat sammanträdena i deputerade kammaren.
Man kan knappast tänka sig ett ställe, der endrägten
är mindre än här eller der passionerna och partinitet oftare
leverera hvarandra bittra strider. Det är en tafia att set
när t. ex. Paul de Gassagnac från ’sin plats ytterst på högra
sidans nedersta bänk vandrar upp på tribunen. Om förut
allt varit så lugnt och så stilla att man liknat centern vid
ett slumrande vatten, går nu genom den vida hemicykeln
liksom en kall vindkåre, en af dessa förelöpande flägtar,
som båda att en storm är i annalkande. Ytan är icke
längre lugn. En orolig bidan förspörjes allestädes, hufvuden
och armar komma i rörelse; man utbyter korta reflexioner,
det uppstår ett buller, hvårs orsak man kanske skulle finna
oförklarlig, om man icke kände till Gassagnacs egenskap af
permanent oväderscentrum, så snart han sätter foten pä
talareplatsen.
Och då han sedan börjar tala, med sin sonora, något
skorrande stämma och hans mörka ögon hotande blicka
motståndarne till mötes, dröjer det. icke länge förrän den
första blixten visar sig. Det faller ett ord, bittert och
sårande som en förgiftad pil, afskjuten från ett bakhåll, och
strax följer eruptionen. Hundra händer utsträckas, liksom
ville de strypa den oföröynte, af ilska darrande läppar ropa
lidelsefulla protester; presidenten ringer i sin klocka och
ger talaren första varningen, men strax derpå börjar
upp-trädet på nytt igen. Han får icke tala tio ord utan att
afbrytas, men med en utomordentlig fyndighet och en grym
skoningslöshet vet han att straffa hvarje obstruktör han kan
anträffa på bar gerning eller som han anser värd sin hämd,
så alt den slagne skummar af ursinne och man är osäker
om, huruvida det ej i nästa sekund skall komma till öppen
batalj. Inom kort gör hela kammaren intrycket af en sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
