Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3—4
- En norrländsk lifsfråga, med vetenskapligt utlåtande af A. E. Holmgren
- Besvärsskrift 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får vidkännas kostnaden för barkningen, ty det är föga antagligt,
att verksegaren skall vilja genom förhöjdt pris för en försämrad
vara ersätta det i och för barkningen nödvändiga arbete. Skogs*
styrelsen, som i dylika fall torde få betraktas såsom auktoritet,
yttrar nämligen, att timret genom barkningen icke erhåller någon
“afsevärd skada“, hvilket yttrande torde kunna omskrifvas sålunda,
att det under inga’ förhållanden till sina egenskaper förbättras.
Om nu priset på en vara betingas af tillgång, efterfrågan och
varans beskaffenhet, så blifver uppenbart, att verksegarne ej skola
*
finna sig uti att betala högre pris för en vara, som har alla
ut-sigter alt försämras.
Äfven en annan sak torde böra observeras. Redan nu
möter svårighet för staten att försälja de alster, som från
kronopar-ker utstämplas, och exempel saknas icke derpå, att på vissa
trakter flera års utstämpling står oafverkad. Anledningen härtill är
att vederbörande icke antagit de vid auktionen gjorda anbud,
hvilka ansetts allt för låga. Skall nu köparen af kronans virke
tillförbindas bekosta barkning, blifva naturligtvis anbuden så
myckel lägre, som kostnaden för den förut okända barkningen, och
då man måste antaga, att den en gång omfattade åsigten om
skogsvärdet bibehålles, komma anbuden på starkare skäl än förut
att förkastas.. Härpå gör nu visserligen staten en förlust, hvilken
dock är jemförelsevis ringa, men den egentliga förlusten drabbar
befolkningen, som går miste om eljest påräknelig arbetsförtjenst
vid afverkningen. Att denna förlust eller minskning af
arbetsförtjenst icke är obetydlig, torde bäst visa sig af erfarenheten från
nyss tilländagångna vinter.
Att fiskerinäringen genom flottning af obarkadt timmer
skulle lida sådant intrång och sådan skada, att deraf borde
härledas ett förbud mot dylik flottning, hafva vi aldrig hört omtalas
förrän genom fiskeriintendentens andragande i ämnet. Tvärtom
hafva vi erfarit, att fångsten af lax och andra ädlare fisksorter
under de senare åren betydligt ökats. Hvad fiskeriintendenten
ordar om de sedan 1864 anstälda undersökningar rörande
fiskeri-förhållandena uti de norrländska elfvame, torde vara allt för
öf-verdrifvet och tåla vid jemkning, ty det är uppenbart, att om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:20 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1883/0378.html
