Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - En norrländsk lifsfråga, med vetenskapligt utlåtande af A. E. Holmgren - Insändare i tidningen Vesterbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare förtjenar anföras, hvad en insändare yttrar i
tidningen Vesterbotten (för den 16 jan. 1883).
“Om man haft ett protokoll“ — heter det här —
Äupp-. tagande hvad under diskussionen i barkningsfrågan i landstinget
anfördes, skuile detsamma vara af icke ringa värde. Man fick
ock höra ord och inga visor. Och kan man säga, att
landstinget är en någorlunda sann representation för ett län, då kan man
ock säga, att Vesterbottens län icke vill hafva barkningspåbudet
och att länet bjudit verkliga skäl för billigheten af sin önskan i
detta hänseende. Det säges visserligen från ett annat håll, att
de af skogsstyrelsen och fiskeriintendenten afgifna
embetsutlåtan-den äro af den beskaffenhet, att de icke kunna jäfvas hvarken
af några års erfarenhet om saken, “eller af någon annan än den,
som blind t tror på sågverksrörelsens allena saliggörande verkan
för orten“. Men vi tro dock, att landstinget, då det
underskattade dessa embetsutlåtanden och trodde sig bättre inse länets
sanna nytta än nämda myndigheter, icke bör bedömas så strängt.
Landstinget förmodade, att den skogsegande befolkningen,
sågverksindustriens målsmän och skogstjenstemännen i orten, lika väl
insågo med barkningen sammanhängande frågor som
skogsstyrelsen samt att länets fiskeegare och fiskare hade lika stor insigt
om hvad för fisket vore skadligt som fiskeriintendenten.
Kammarteorier äro nämligen i slika mål af betydligt mindre värde
’ än erfarenheten.
Hvad anförts derom, att vid ett sågverk i södra delen af
länet verkets förvaltare funnit “barkningen fördelaktigt inverka på
timrets beskaffenhet och underlätta flottningen“, så behöfver detta
sina kommentarier. Det är nämligen skilnad på barkningssätt.
Om man tillsporde samma förvaltare, huruvida det fördelaktigt
inverkar på grantimrets beskaffenhet att fullständigt barka det,
. torde det vara ovisst om härtill erhölles jakande svar. Man torde
i stället erhålla den upplysning, att med barkning i detta
hänseende förstås timrets “randning“ eller barkens afskalande grund t
i vissa ränder utefter stockens längd. Är detta den barkning,
som föreskrifvits, då kan samma svar som det ofvan citerade
lemnas af förvaltarne vid alla länets sågverk och allt vore väl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
