Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Luthersjubiléet, af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Gud — såldes för penningar, detta var mera än allt
annat egnadt att bringa denna ärliga själ i uppror.
Den 31 oktober 1517 uppslog Luther på
domkyrko-dörren i Wittenberg sina 95 teser mot aflatshandeln. Här
betonade han starkt bättringens och syndaförlåtelsens rent
inre och andliga natur och återförde aflatet till dess
ursprungliga betydelse: kyrkan kan genom sitt öfverhufvud
påfven icke tilldela eller för penningar sälja syndaförlåtelse
— som Gud allena kan gifva — utan endast efterskänka
eller till penningböter förvandla de af henne syndaren
pålagda botgörelserna. Hans teser väckte, som alla veta, ett
oerhördt uppseende och framkallade en väldig rörelse.
Snart antog striden större proportioner. I slutet af
Juni 1519 hölls på slottet Pleissenburg i Leipzig den
ryktbara disputationen mellan Luther och Eck, som afbröts,
utan att ha ledt till något afgörande, då den sist nämnde
förklarade, att han icke kunde disputera med en -person,
som icke erkände de allmänna kyrkomötenas myndighet.
Klart och bestämdt uttalade Luther sin ståndpunkt i
resolutionerna till nämnda disputation med dessa ord: “Jag
tror mig vara en kristlig teolog och lefver i sanningens
rike; derför vill jag vara fri och icke gifva mig fången
under någon auktoritet, vare sig ett konciliums eller
kejsarens eller universiteternas eller påfvens, för att
förtröstansfullt bekänna allt hvad jag erkänner såsom sanning,
antingen en katolik eller en kättare påstått det, antingen
det antagits eller förkastats af ett koncilium.“ “Hvarför
skall jag icke våga försöket, om jag, den enskilde, kan
uppvisa en bättre auktoritet än ett koncilium?“ Och hvilken
denna bättre auktoritet var, uttalade han fritt och öppet.
Hvilken var då den auktoritet, på hvilken han ville bygga?
Hans svar lyder: “den Guds uppenbarelse, som jag finner
i bibeln“. Detta svar har sedermera af den lutherska
kyrkan utbytts mot “bibeln“. Skilnaden mellan att såsom ett *
rättesnöre för den kristna tron och det kristna lifvet sätta
“bibeln“ och “uppenbarelsen i bibeln“ ligger i öppen dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
