Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vid riksdagens början. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bild af den nya tilltänkta stammen. Det är skilnad
mellan en värfvad trupp, som ständigt ligger i kasern, och
en dylik, som mellan mötena är spridd öfver hela landet
och försörjer sig sjelf; men denna skilnad sågs förbi. En
god fjerdedel af den indelta hären, de skånska.
regementena, dalregementet och spridda nummer öfver hela landet,
sakna egna torp; men man har aldrig hört, att de stå
moraliskt lägre än de öfriga. Skilnaden mellan dem och
den nya stammen vore tydligen ingen annan, än att de
förre antagas och få sin lön af rust- och rotehållare, den
senare deremot af staten; och icke lär väl dess moral
blifva sämre för det. Men äfven detta sågs förbi af de
uppskrämde. Så tillkom en händelse, som icke blef utan
sina följder. Väl säger skalden, att “i gränderna gro inga
lagrar;“ men der föret ögo ^ig dock våra gardesregementen
att söka dem, sedan någon lager ej annorstädes fans för
dem att skörda. Gång efter annan blefvo fredlige
vandrare antastade på gator och allmänna platser af de
trupper, som det åligger att vaka öfver hufvudstadens
sgjter-het. Och märkvärdigt nog, de krigslagar, som så strängt
tillämpas, då en underordnad glömmer helsa på en
förman, handhades nu med en förunderlig mildhet, då det
gälde att beifra öfvervåld mot fredlige medborgare. Man
och man emellan gick det talet, att garnisonens officerare
ej vågade gripa in med nödig stränghet, för att ej
framkalla blodspillan. Så föll ett egendomligt ljus öfver de
högstämda förklaringame från herrar militärärer inom och
utom kamrarné, att kasernernas långa syndaregister nu
mera vore afslutadt och tillhörde en förfluten tid. Och
visst är, att gardistkravallema i Stockholm och hvad
der-med stod i samband slagit mer än en spik i den
“värf-vade“ stammens kista.
Mäktigt bidrog ock till utgången den gamla, under
sekler ingrodda oviljan mellan svärdets män och plogens
män, minnet af lidna oförrätter, som från svunna tider
ligger och rufvar på djupet af den svenske bondens själ*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
