Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bref från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gern, att den tanken att vilja försvara friheten omedelbart
verkar på dem som uppror.
Sålunda t. ex. den lilla flygskriften “Giv agt\ — der soldater
bilda ett “Pigehalsbånd“ kring stortinget — som nyligen utkom
och blef konfiskerad. Jag såg just en af de svenska tidningarna,
naturligtvis efter en af våra norska, rent ut kalla detta ett uppror.
Denna uppfattning har också lyckligtvis i vensterpressen fått
det ganska riktiga svaret, att skriften endast var alldeles onödig,
eftersom under den förutsättning, hvarifrån den utgår, alla med
undantag af slynglame i landet ouppfordrade och af sig sjelfva
skulle bilda leder och stift i halsbandet kring stortinget.
Jag har dröjt så länge vid förhållandet på landsbygden,
derför att detta är det fasta och bestående, det när allt kommer
omkring afgörande, oberoende af huru den närmaste framtiden
gestaltar sig.
Hvad nu beträffar riksrättens utagerande, så hade man
väntat sig mycket af statsminister Selmers eget uttalande, men detta
var så att säga blott en passus i den’allmänna proceduren. Jag
skall yttra ett par ord om defensoratet blott derför att
högerpressen på ett mindre än tillbörligt sätt sökt att underkänna
lagen och derigenom uppnå en oändlig fortsättning af striden
i diskussionen, i stället för att riksrättens dom af alla
men-niskor, som önska att komma in i normala tillstånd, måste anses
som den sista afslutningen på den juridiska frågan, hvilken
ändt-ligen icke har någon praktisk betydelse. Defensoratets
hufvud-punkter ha varit inhabilitetsfrågan och den i sanning
vidunderliga läran — som verkligen också nästan blef sittande defensorn
i halsen — att den som skall afgöra, om man handlat till skada
för riket, är den anklagade sjelf.
Hvad inhabiliteten angår låter det sig naturligtvis teoretiskt
säga en hel del om densamma; det bör blott ihågkommas att
grundlagen nu en gång har inrättat riksrätt sålunda, att den icke
på något upptänkligt sätt skulle kunna sammansättas så, att den
icke blefve part i saken på ett eller annat vis, och detta har
naturligtvis gjorts med fullt medvetande derför att rätten skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
