- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1884 /
70

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Genom ett par landsortsbrillor. Af Gustaf Gullberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och nu till “Fashionable News!“

Det är så varmt och lugnt i den lilla boudoiren; ute
blåser det kallt, det snöar och vinden piskar rutorna.

Dubbelt skönt är det derför inne och brasan fladdrar
muntert.

Tyst och med ett mystiskt, men lyckligt leende kring
läpparne går den unga frun omkring i rummen. Hon
ordnar något här och flyttat något der, men ofta flyga blickame
till klockan.

Hon städar om och om igen på hans skrifbord och
flyttar länstolen fram till brasan.

Snart kommer han. Han skall ha det varmt och godt

— och så — hon vill berätta honom någonting. Hvad han
skall bli glad och lycklig — men ingen, ingen annan än
han skall veta det.

En glödande rodnad betäcker hennes ansigte vid blotta
tanken på att någon annan skulle ana hennes ljufva
hemlighet.

Nu är hon skön’ — ty hon får vara blyg.

Så kommer han och bikten sker.

Han är glad, han är lycklig och rådd. Han bär henne
på sina händer och sparar henne hvarje möda.

Och när den unga hustrun drar sig från sällskapslifvet
och balerna, och tanterna börja sqvallra, så sitta han och
hon vid hemmets härd, och hon är lycklig i den tron att
endast han känner, endast han vet någonting 0111 den
solstråle som väntas, om den solstråle — ett återsken af
honom för henne — af henne för honom — som skall sprida
ljus och jollrande högljudd glädje i deras hem.

Det är den stilla lyckan, den största för hvarje hustru,
och hon är afundsjuk om den. Det är hennes rättighet att
ha denna ljufva hemlighet för sig men det är ej
furstinnornas, ty se här tidningsnotisen: “Förböner läses nu i alla
kyrkor i anledning af h. k. h. kronprinsessans med lifsfrukt
välsignade tillstånd.“

* *

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1884/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free