Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Genom ett par landsortsbrillor. Af Gustaf Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så det hade ingen fara med personalen.
För öfrigt var det kanske meningen att genom teatrarnes
slopande släcka ännu en brännande fråga.
Jag menar den om plats för det kungliga stallet.
Kan man tänka sig någon lämpligare plats för
hof-stallet än den, der gamla operahuset står? Det hade varit
både nära slottet och centralt.
Vaktposten framför prinsens palais kunde då fått en
annan vaktpost midt emot, att snacka med mellan vakterna,
och Gustaf Adolfs gamle krake skulle heller icke känt sig
så ensam mera.
• Bygnaden skulle naturligtvis varit af marmor —
riktigt monumental och* som inskrift i guld i stället för det
utslitna “Påträs musis“ skulle prålat
”Patriis Equis”
d. v. s. i fri öfversättning å la komminister Törnfelt: “Åt
k. maj:ts nådiga hästar.“
Hvartill gamla dramatiskan skulle användts, om ej
subskriptionen trädt emellan, är jag icke riktigt på det
klara med om icke till ett “barntempel“ under G. O. Bergs
beskydd.
Det skulle utan tvifvel verkat mera för en sann, ädel
och nykter sedlighetsändes införande i vårt land, än de
syndiga spel som hittills utförts inom dess väggar.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
