Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Konstakademien, konstföreningarne och konsten. Af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komst till Paris är säkrare nu än hvad emigranterna förr
varit, bör, tycker jag, tala till akademiens förmån. Ty icke
kan läroverket berömma sig af allt som de unga utmärkt
sig för, men någon del har väl alltid läraren i lärjungens
vunna skicklighet.
Ordet “brödkaksmålningar “ faller en ovilkorligen i
minnet, då man går uppe på en af Stockholms
konstutställningar, sådana dessa se ut i vanliga fali, då intet särskildt
anmärkningsvärdt konstverk och ingen större sändning från
utlandet lifvar upp lokalen. Ty man har ovilkorligen en
känsla af att de äro tillkomna för brödfödans skull, alla
dessa små obetydligheter, som kläda väggarna. Det
öfvervä-gande flertalet dukar behöfver visst icke kallas dåligt. Der
finnes åtskilligt, som är godt arbete, och mycket, som
hvar-ken är bra eller dåligt, vid sidan af det, som man gör bäst
i att ej tala om. Men intrycket af det hela blir tråkigt,
det hjelps inte. Och orsaken ligger, tror jag, just i den
ringa lust, den ringa målarglädje, som röjes i det mesta af
allt, hvad brödkaksmålningar heter.
Konstföreningarna äro understödsinrättningar, men om
de såsom sådana göra åsyftad nytta, det är frågan.
Mycket unga och mycket gamla målare, understödjas af
konstföreningarna, och det ser ibland verkligen ut som vore dessa
till endast för att skaffa afsättning för medelmåttiga taflor.
Gå år efter år på konstföreningen och se hur lika taflorna
från ena året äro dem från det andra, hur snart sagdt
alldeles samma saker gå igen den ena gången efter den
andra. Man behöfver endast vara borta någon tid, kort
eller årslång, och sedan komma dit igen, så tycker man
genast att man sett allt detta förut, fastän de utstälda
taf-lornas flertal är alldeles nytt.
Konstföreningarna ha naturligtvis hjelpt till att
intressera den stora allmänheten för konsten. Men på den, som
med största möjliga intresse eller samvetsgrannhet eller hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
