Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Är fattigdomen i våra dagar en följd af öfverbefolkning? Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu lär erfarenheten, att just de tätast befolkade
länderna äfven äro de rikaste, och att ett lands rikedom till
o’ch med växer hastigare än dess befolkning. Det tätt
befolkade England är rikare än det glest befolkade
Nordamerika. Och i Nordamerika äro de östra staterna i förhållande
till folkmängden rikare än de meta glest befolkade vestra
och södra staterna. Förenta staternas befolkning har
fördubblats på hvarje tjugunio år, men deras rikedom har
fördubblats med vida kortare mellantider. -Englands folkmängd
har ökats med två procent om året, men dess rikedom har
vuxit i ännu större proportion. Ehuru Californiens som det
syntes outtömliga guldådror nu nästan försinat, är det vida
rikare nu än under den tid, då guldet der var lätt att finna
men befolkningen var gles. Samma företeelse upprepas
öf-verallt. Att produktionen måste, i förhållande till,det på
densamma använda arbetet vara större i gamla tätt befoU
kade -land än i de nybebygda glest befolkade, framgår
redan deraf, att i de förra än vida mindre del af folket tager
del, i det produktiva arbetet, och att ändock en vida större
del af detta arbete kan användas för andra ändamål än
tillfredsställandet af de rent fysiska behofven.
Att arbetets produktivitet, långt ifrån att aftaga,
fastmera måste växa i mån af befolkningens täthet, ligger ock
i sakens natur. Ju tätare befolkningen är, dess
fullständigare genomförd blifver arbetsfördelningen, dess större
besparingarna i produktion och distribution. Detta leder oss
till raka motsatsen af Malthus Jâça: “inom de gränser, der
vi ha något skäl att antaga att tillväxten skall fortgå, kan,
på en gifven ståndpunkt af civilisation, ett större antal
menniskor producera en jemförelsevis större summa af
rikedom och fullständigare tillfredsställa sina behof än ett v
mindre antal kan göra“.
Orsaken till den fruktansvärda nöd, som möter, oss i4
civilisationens brännpunkter kan således icke vara de
produktiva krafternas svaghet. “I de land, der den största
fattigdomen förekommer, äro de produktiva krafterna, om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
