Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Är fattigdomen i våra dagar en följd af öfverbefolkning? Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relativ, icke en absolut minskning i arbetslöner och
kapitalränta. Till följd af arbetets genom folkökning och
industriella förbättringar ständigt ökade produktivitet blifva
nämligen de mindre gynsamma naturliga tillfallen, till hvilka
det alltjémt utsträckes, undan för undan lika goda som
forut de närmast bättrer medan dessa åter blifva ännu bättre.
Då nu lagen tor jordräntan är den, att hon omfattar hela
produkten så när som på hvad arbetet och kapitalet skulle
ha erhållit under de minst gynsamma naturliga tillfällen,
som tills dato kommit till användning, så är det klart att
detta måste medföra, att arbetet och kapitalet få en allt
mindre andel i förhållande till jordräntan men ingalunda
att de få en i verkligheten eller till sitt belopp mindre del.
Men i framåtgående samhällen framkallar jordräntans
stigande en tendens hos jordegare att hålla på sin jord och
ej använda den på» det möjligast produktiva sått, emedan
de vänta att vid ett* blifvande stigande af jordvärdet kunna
betinga sig ett högre pris för densamma och sålunda göra
vinst. Härigenom drifvas arbetet odh kapitalet till mindre
produktiva punkter af landområdet, innan de mera
produktiva ännu blifvit tillgodogjorda *. Exemplen härpå äro
otaliga. Den amerikanske nybyggaren måste ’på sin väg till
vestern passera stora rymder af ouppbruten eller halfplöjd
jord,- som redan är enskild egendom men af egarne hålles
så högt* i pris att ingen vill köpa den. Han måste således
resa mycket längre än han annars skulle behöft, och när
han ändtligen hunnit sitt mål och slagit ned sina bopålar
på civilisationens utkant, tager äfven han för sig mera land
än haji kan bruka, för att kunna göra sig vinst när jorden
äfven der blir dyr. Samma förhållande ser man i en stad
som är i tillväxt. Den bygges ut på omkretsen, medan ännu.
- ’ *
* Det m&ste noga ih&gkommas, att med mindre produktiv jord
ej menas blott mindre bördig, utan i allmänhet sädan jord, hvilkens
bearbetande ger mindre behållning, vare sig på grund af mindrb
fruktbarhet, glesare befolkning, sämre kommunikationer eller andra
förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
