Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Är fattigdomen i våra dagar en följd af öfverbefolkning? Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter framkallar en tendens till en spekulativ stegring af
densamma, som trycker ned arbetslönen till slafvens nivå.
Den enkla teori, om lagarne för arbetsproduktens
fördelning på’ jordegendomen, arbetet och kapitalet, som
författaren framställer, förklarar de skärande kontraster af
fattigdom och rikedom, af förnedring och bildning, af faktiskt
slafveri och politisk frihet, som det närvarande samhället
företer. Den förklarar hvar för penningräntan och
arbetslönen äro högre.i nya än i äldre samhällen, ehuru
produktionen af rikedom är mindre i de förra; hvarför de
förbättringar, som öka arbetets och kapitalets produktiva kraft,
icke öka någotderas lön; hvarför arbetsbesparande maskiner
snarare försämra än förbättra arbetarens ställning; hvarför
eländet är störst der befolkningen är tätast, oaktadt denna
täthet — genom att möjliggöra en längre gående
arbetsfördelning — i hög grad fräjnjar produktionen af rikedom.
Resultatet af hela den föregående undersökningen kan
sammanfattas i denna* sats: Emedan arbetet nödvändigt
behöf-ver jord för att kunna producera rikedom, så är det att
förfoga öfver den för arbetet nödiga jorden detsamma som
att förfoga öfver arbetets alla frukter, så när som på hvad
som behöfves för att arbetet skall existera. I ljuset af denna
sanning gruppera sig alla sociala fakta i sitt rätta förhållande;
de mest skilda företeelsen befinnas härröra från en enda
princip. Den stora olikheten i rikedomens fördelning beror
icke. på förhållandet mellan kapital och arbete, icke på
befolkningens förmenta tryck på näringsmedlen, utan endast
och allenast på jordegendomens olika fördelning. Egandet
af jord är det stofa grundfaktum, som ytterst bestämmer
ett folks hela tillstånd. Icke underligt! Jorden är
menni-skans bostad, förrådshuset hvarur hon hemtar för att
tillfredsställa sina behof, materialet hvarpå hon arbetar. Intet
materielt framåtskridande kan frigöra oss från vårt beroende
af jorden, det kan endast öka vår makt att skapa rikedom
från jorden. När jorden är monopoliserad, kan derför detta
framåtskridande fortgå i oändlighet utan att öka- arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
