Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Likställighet och tyranneri, af August Strindberg (strödda anmärkningar om »Giftas».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
annan i hennes .ställe; de af barnen, som blifva vid lif,
uppväxa bäst de kunna, och hushållet blifver sannolikt
så illa skött, att detta äfven ur ekonomisk synpunkt gör
ett betydligt afdrag från hvad hustrun förvärfvar. TI ett
för öfrigt rättvist sakernas tillstånd är det derför, som
jag tror, icke något önskvärdt bruk, att hustrun skall
med sitt arbete bidraga till familjens inkomster.»
Nu är emellertid tidens lösen, åtminstone såsom den
utgitves af ett halft dussin skrifvande qvinnor, (de millio-
nerna, som icke skrifva, hafva intet sätt att afge sin opi-
nion!) qvinnans frigörelse genom rätt att arbeta. Att
arbeta har qvinnan alltid haft rätt till, om hon också
icke haft smaken! Det finnes malitiösa personer som
anse äktenskap och samhälle vara ett slags amazonstat,
der qvinnorna sitta i ro som drottningen i bikupan och
drifva ut männen att arbeta. : Samma personer anse
lagen vara orättvis mot de stackars männen, som dömer
dem ensamma att försörja barnet och hustrun vid äfven-
tyr af Dillströms inrättning, under det modren icke af
lag är ålagd försörja barn, oaktadt hon också varit med
om nöjet att skaffa dem till verlden, och dessa illvilliga
män anse det icke vara likställighet, att icke qvinnan
också är dömd att underhålla sin man och sina barn!
Milliarder qvinnor hafva lefvat på sina mäns pengar,
men ingen qvinna har ännu utan att knota låtit sin man
lefva på hennes. Är det likställighet? Men lagen är
orättvis mot männen i den’ grymmaste af alla: punkter.
Mötes actthert 2: friarstill fröken) MN; Flers-2X4-arcsom
vanligt kär i htenxne; fröken Y. har väntat på en friare.
Nu kom han: alltså gifter hon sig med honom. Oenig-
het uppstår, derför att fru X. är af den klass fruntimmer,
som Mill kallar de »oförsonliga>. Herr X. kommer såsom
varande den förälskade under toffeln; men /an vill icke
skaljas, icke för något :1 verlden: Men: det. vill fru i2t
Hon tar barnen och reser: hem till: sina föräldrar: samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
