Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nya bidrag till historien om Gambettas »stora minister», af Ernst Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
|
|
|
4.2
förändrade åsigt såsom ett bevis, att ett bifall till det af
Bardoux väckta och af Gambetta understödda förslaget
skulle kunna medföra faror för friheten. Samma söndring
inom pressen. För scrutin de liste ifrade det tepublikanska
partiets förnämsta organ, såsom Journal des Débats,
Temps, XIX Siecle, République Francaise, Voltaire,
Sieécle, Rappel, Justice; mot förslaget kämpade Jules
Grévys organ Paix, Freycinets språkrör Télégraphe,
Henri Rocheforts tidning Intransigeant, den då’ ultra-
radikala France och nästan hela den reaktionära pressen.
Stäld i valet mellan republikens president och Gam-
betta fattade ministéren, i spetsen för hvilken Jules Ferry
då stod, det försigtiga beslutet att förblifva neutral i
denna stora konstitutionella fråga. Detta beslut hindrade
emellertid ej utrikesministern, senatorn Barthélemy Saint
Hilaire, och undertstatssekreteraren i finansministeriet,
deputeraden Wilson att lifligt uttala sig mot Bardoux”
förslag. Den antigambettistiska pressen sprutade eld och lå-
gor. Scrutin de liste — ropade man med verklig eller låtsad
förfäran — betyder Gambettas diktatur, och denna dik-
tatur betyder krig, krig med Tyskland, krig med Turkiet,
krig med hela verlden!
Trots allt motstånd och alla intriger lyckades Gam-
betta den 19 maj 1881 genomdrifva scrutin-de-liste-för-
förslaget i deputeradekammaren, om än med ringa ma-
joritet. Man trodde nu allmänt, att slaget var vunnet,
och att senaten icke skulle vägra att bekräfta depute-
radekammarens beslut, hvilket ju ateslutande angick val-
sättet till deputeradekammaren.
Gambetta begick nu det stora politiska felet att dela
denna tillförsigt och deraf låta insöfva sig i säkerhet.
Han lemnade Paris för att i sin födelsestad Cahors inviga
ett monument, som blifvit rest "öfver de soldater i de-
partementet Lot, hvilka stupat under försvaret mot
tyskarne 1870. Han följdes på resan till Cahors af en
PRESENS SINE FIKSNRPIR 4 a; . SEA NE - cf ES
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
