Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nya bidrag till historien om Gambettas »stora minister», af Ernst Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sr STSSTSEE SS BONNIER SES SN
56
återupplifvades för att hos den lättrogna massan injaga
förskräckelse och inge misstankar, att Gambetta hyste
de afskyvärdaste planer, att general de Miribel skulle
blifva hans Saint Arnaud. Och icke nog härmed. Den
intransigenta pressen försäkrade äfven, att den vanryk-
tade expeditionen till Mexico funnit ett värdigt motstycke
i. expeditionen till Tunis. Redan den 26 september hade
Henri de Rochefort i en ledande artikel i »Intransigeant>
sökt afslöja »den tunisiska affärens hemlighet. Expedi-
tionen till Tunis, upplyste Rochefort, vore ingenting annat
än »en med mord förenad stöld, hvars upphofsmän borde
dragas inför brottmålsdomstolen». Såsom de förnämsta
tjufvarne namngaf artikeln Roustan, minister i Tunis,
Challemel-Lacour, ambassadör i London, och Gambetta,
den republikanska majoritetens i deputeradekammaren
ledare. De hade på denna affär, som kostat 350,000 sol-
dater lifvet, förtjenat 100 millioner. För att sätta »affären»
1 gång hade de begagnat sig af Gambettas tidning
République Francaise. Såsom den fullt pålitliga källan
för dessa intressanta »afslöjanden» anförde Rochefort en
icke namngifven person; som »länge tillhört den diplo-
matiska kåren».
Få personer hafva blifvit så våldsamt angripna och
förtalade af pressen som Gambetta, och ännu färre hafva
uthärdat dessa anprepp med så mycken kallblodighet
och så godt humör som han. Det var icke heller Gam-
betta, utan dåvarande utrikesministern Barthélemy Saint-
Hilaire, som yrkade på, att åtal måtte anställas mot
Rochefort för den lögnaktiga och smädliga artikeln.
Roustan fick af sin chef formlig befallning att väcka
åtal. Liksom de festa andra tryckfrihetsåtal var äfven
detta ett politiskt fel. Då Gambetta den 14 november
öfvertog utrikesministeriet, var emellertid felet redan be-
gånget, och det fans nu ingen annan utväg än att full-
följa åtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
