Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Holberg om qvinnan och tryckfriheten, af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se
65
Och Holberg hade rätt. Henrik är »en fandens skjalm>.
Men. det är man sjelf också vid den åldern — och kanske
sedan också för resten — och derför har man rätt att tycka
om honom. Ty tycket är så friskt, så barnsligt och så äkta
naturligt.
Ja, vi läste Erasmus Montanus, och vi gladde oss åt de
kostliga latinska tvekamperna. Vi läste Jeppe på Berget, och
vi tyckte, att. det var oändligt roligt, när han: var full och
grälade med sina obstinata ben, som nödvändigt ville gå
tillbaka till krogen igen. Och jag glömmer aldrig, hur en
liten andäktig krets af skolkamrater vid en tretton, fjorton
år brukade helsa på hemma hos undertecknad, hvarvid vi
turvis läste Holberg högt och njöto af hans naturliga lifs-
varma skildringar.
Och derför älskar jag den gamle skalden högt, så högt,
att jag ogerna vill skrifva något till hans berömmelse. Det
skulle endast bli de gamla vanliga fraserna. Och de komma
nog ändå. Men han har meddelat ett och annat om sig
sjelf, och ur dessa meddelanden torde stycken vara att an-
föra, som kunde vara af intresse för de svenska läsare, hvilka
läst mycket af Holberg, men föga om honom.
Holberg har nämligen utgifvit >»Trende epistlar till "+,
hvorudi -befattes det fornemste af hans Lif og Levnet. Dessa
bref innehålla i enkla och manliga drag konturerna af hans
lif; skildringen af hans resor, af hans arbeten, af hans sys-
selsättning och karaktär, hvarjemte han äfven deri ganska
oförblommeradt yttrar sina aåsigter om frågor, som än i dag
höra till de s. k. brännande. Det är några utdrag ur denna
märkliga bok, som denna uppsats åsyftar att meddela, hvarför
efterföljande närmast torde få betraktas som ett anspråkslöst
referat af, hvad Holberg meddelat om sig sjelf.
Holberg säger på ett ställe i dessa bref: »De, som hålla
medelvägen, handla bäst; man bör äta för att lefva, icke lefva
för att äta: den är lika tadelvärd, hvilken icke äter något
af det, han har smak för, som den, hvilken äter allt, hvad
han har smak för. Ty båda kunna aktas som de der hata
sin egen kropp.» |
Jag har med särskild afsigt börjat med detta citat,
emedan det kan tjenstgöra som symbol på Holbergs hela verlds-
åskådning i allt som gäller moralen. Och det var ju som :!
moralist, han helst ville bli bedömd och skattad, emedan
det för honom ej fans något annat sätt att rättfärdiga en
Ur dagens krönika. V. 1. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
