Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Efter oväder och munväder, politisk återblick af Albert Seberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER TESEA
Polar
FYR
ST RE a ee
101
eller om någon skilnad mellan ränta och tionde. Det står
således fast, att Sveriges jordbrukare nu lika väl som för
13 ar sedan hålla på grundskatternas totala afskrifning såsom
en kardinalpunkt i kommande riksdagars beslut. I detta hän-
seende har den gamla majoriteten i ändra kammaren’ icke
blifvit försvagad utan snarare ej obetydligt stärkt i sina
ledande grundsatser.
I försvarsfrågan ha förhandlingarne både på möten och
annanstädes erbjudit den mest brokiga mångfald, enär insigten
i militära ämnen tyckes vara så utbredd i värt land, ätt
hvarje talför medborgare kan framställa ett förslåg för sig.
Så har man hört den ene vilja bibehålla indelta armén men
Ka RUE et nog drifva knektårne från torpen redan’ vid
30:de å 35:te lefnadsåret. En annan tager helt godtyckligt och
fureallerat ut kronans egendomar i nya soldattorp, oaktadt
tusentals af de gamla försakas af sina innehafvare. En tredje
skänker ogeneradt alla nuvarande torp till staten, alldeles
som då stormakterna i våra dagar göra hvarandra presenter
af turkisk egendom. En fjerde är mera strategisk af sig och
vill flytta alla torpen till närheten af jernvägarne för att
kunna mobilisera soldaterna på dressin. Det var antagligen
för att undvika dylika bizarrerier som mötesarrangörerna
stundom :bemödade sig att tillämpa den bekanta regeln:
»Une question bien posée est ä moitié résolue» Man kunde
svårligen misstaga sig om svaret, då det t. ex. på ett möte
i Vester-Fernebo frågades: »Bör indelningsverket i sitt nu
varande skick bibehållas eller är värtipligten att föredraga ?»
Här funnos tydligen ej mer än två alternativ att Fäljb. på,
men : mötesmännen valde ändå ett tredje och förklarade, att
indelningsverket bör bibehållas, men kostnaden jemnaåre för-
delas och beväringstiden icke utsträckas. Det var ett be-
slut, som hvarken värnpligtsvänner eller >»rundbäckare>,
knappast ens landtmanapartister, kunde vara belåtna med.
I Arvika frågade man: >Anser mötet, att landtförsvaret bör
byggas på indelningsverkets grund och att kostnaderna derför
böra dels begränsas och dels: för Nä 18 på alla samhällsklasser,
att utgå efter bevillning’ enligt 2:a artikeln bevillningsstad-
gan, icke allenast för all NE utan äfven för inkomst
såväl af stad som land, eller anser mötet, att landtförsvaret
bör byggas på värfvad stam?» Den, som uppstälde den frå-
gan, var onekligen ett lika stort slughufvud som den neger-
prest, hvilken sporde sina svarta åhörare, om de ville äta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
