Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utländsk literatur. »Les filles de John Bull»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utländsk literatur.
" »Les filles de John Bull.>
För läsarne af det i fjor äfven i svensk drägt utkomna arbetet
»John Bull et son ile» torde det vara en angenäm nyhet att en fortsätt-
ning af de pikanta skildringarne nyss under ofvanstående titel lemnat
pressen. Afven detta verk lär vara att förvänta i svensk öfversättning.
Förbehållande oss att i ett kommande häfte möjligen meddela ännu ett
eller annat utdrag ur originalet, skola vi i dag återgifva något som sär-
skildt bör intressera med anledning af Strindbergs uttalanden i häftets
första artikel. Att en i och för sig frisk och sund friskara — den som
yrkar rättighet för qvinnan att, icke mindre än mannen, få tillgodogöra
sin begåfning och sin arbetsförmåga — hos oss råkat i händerna på en
förment frälsningsarmé, Ibsen och hans imitatorer, hvilka förr eller se-
nare skola fastna i en återvändsgränd, förefaller oss alldeles påtagligt.
Reaktionen måste förr eller senare komma. August Strindberg har i
»Giftas» kastat ut en svärm af raketer som belyser återvändsgränden.
Har har vår tidskrift i mera direkt uttalat sina meningar. Den spiri-
tuele franske författaren må nu sekundera Strindberg, i det han skrifver:
Qvinnan är ett konstalster, farligt att handtera, och har man några
små sanningar att säga detta skapelsens mästerverk, så erkänner jag,
att man måste iakttaga stor försigtighet. Emellertid, när qvinnan, med
eller utan vårt samtycke, blifvit oss gifven till följeslagerska, hvarför
skulle vi inte helt artigt och vackert, men uppriktigt, kunna säga henne
»Låtom oss försöka att förstå hvarandra. Hvad viljen ni? Jag hör er
ständigt med hög röst åberopa qvinhans emancipation. Ni behöfven icke
längre vårt beskydd och kunnen vara oss förutan. Under århundraden
hafva vi dragit värjan för er och nu anses vi knappast goda nog att
draga vexlar. Ni viljen blifva likstälda med männen; ni som borde
vara fullt tillfredsstälda med att vara dem obestridligt öfverlägsna.
Ni äro sköna och sinnrika, med ett ord, ni äro englar och männen
egna er en tillbedjan, som gränsar till dyrkan. OÖnsken ni nya pligter,
för att ställa mannen i större skuld? Jag försäkrar er, att då kommer,
han att göra bankrutt.
Era förnämsta pligter äro att vara sköna, behagliga och älskvärda,
och att ni fortfarande viljen vara sköna betvifla vi ej, men ni viljen
upphöra att vara älskvärda och behagliga. Ni ämnen kanske göra uppror,
såsom under Aristophanes’ tid. Under hvilka förhållanden skulle ni
känna er tacksamma mot oss?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
