Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vår polemiske skald (kritiker öfver Wirsén) - 1. af Hellen Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 19
eller när han sätter honom i jembredd med Mozart och
(Goethe och om dem alla säger att
der ses af ingen ändring spåren,
de stå med ljusa ögon i förbund,
allt detta är icke sådant, som kan göras på beställning.
För att skildra en konstnär så fordras att sjelf hafva
en fläkt af den anda, som hr Wirsén beskrifver med
orden ’ »det - evigt störa, det oändligt rena»: Och att
detta ieke är vackra ord allenast, derpå kunna vi bland
många andra exempel anföra den vers, der hr Wirsén
med en utomordentlig träffsäkerhet gått de Rafaélska
bildernas skönhetskaraktär in på lifvet och som lyder så:
Kunde de stå upp och tala,
kunde dessa bilder lifvas,
skulle vördnad djupt vi känna
men med dem förtroligt trifvas,
skulle älska dessa väsen med en kärlek ständigt ny:
Michel Angelos profeter skulle drifva oss att fly.
Enligt vanliga begrepp skulle denna minnesbild icke
förtjena namn af dikt, den innehåller ju en katalog öfver
Rafaéls förnämsta arbeten, den karaktäriserar dem så
fullständigt, att den borde kunna användas med nytta
strax. före en .stentamen, "och detta hör justiliprosan;
säger man: : Den är härigenom ett godt exempel på,
huru ringa betydelse man får fästa vid allmänna regler,
detta är poesi trots alla regler, som förbjuda poesin att
befatta sig med -historia och med vältalighet. Det är
visst sådana dikter som dessa, som ästetiken ser snedt
på som reflexionspoesi, och jag tror att vissa strofer
skulle kunna hänföras till det slags tonmålning, som
Lessing uttalade en så sträng förkastelsedom öfver. Nyss
kallade jag hr Wirsén realist, nu blir han revolutionär,
en ästetisk kättare, det är ju nästan som om en Nemesis
vöre med’i.spelet. |
Det är mig obeskrifligt likgiltigt, om dessa minnes-
bilder höra till ett diktslag, som ästetiken sätter högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
