Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var inte Justine, som testamenterat honom möblerna och
på detta sätt kunde han blifva utsatt för slägtingames
laga återfordran af qvarlåtenskapen och han skulle då
blifva tvungen att icke allenast återbetala dubbla och
tredubbla inregistreringsvärdet utan äfven återställa arfvet
och redogöra för allt af värde deruti. I följd häraf rådde
han Blache att icke öppna dörren till rummet och sände
honom att underrätta fredsdomaren.
VIII.
Markisinnans andra bref var af annan verkan.
Hugues plågades först af att hafva blifvit narrad.
När Justine hade lofvat skrifva till honom innan ’tre
dagar, hade han trott, att det var för att gifva honom
ett nytt möte, och egentligen var det väl meningen med
öfverenskommelsen. Hon hade missbrukat hans
efter-gifvenhet, men han svor, att hon ej skulle få behålla
sista ordet. Han började söka efter henne. Men hvad
resultat kunde väl hans forskningar medföra? Följande
torsdag, då hän stod färdig att gå ut, räckte Bobino
honom pistolen. Han tillbakavisade den utan att lägga
märke dertill.
»Husbonde inte vara försigtig», sade Bobino. Hugues
förstod, att dessa möten icke undgått negern, men som
han nu ingenting hade att dölja, tillät han sig att tänka
högt. — Jag behöfver den inte mera; din herre är ett
dumhufvud, som ej kan finna hvad han söker.
— Ack, är det förloradt?
— Ja, det är förloradt, din dumbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
