Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Farliga papper (hittills otryckta bref från Hans Järta till exc. Reuterholm med inledning och kommentarier af —ck.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
som bruks- och hemmansegare vald till ledamot af bonde-
ståndet 1809. Inom sin valkrets åtnjöt han allmänt förtroende.
Han var inom ståndet en af de högljuddaste och mest
stridsfärdige. Yrkade ofrälse ståndspersoners representations-
rätt; afskaffande af ståndsprivilegierna, dem han betraktade
som kränkningar af allmän rätt och frön till hat och söndring.
Skildrade embetsmäns maktmissbruk och underslef. Yrkade
/
/
den 2/,, 1809, att presidenten i kammarkollegium, grefve af
Ugglas skulle från embetet afsättas. Föreslog försvarsverkets
ordnande och »nationalarmering» m. m. Valdes den 21 aug.
1810 att som ordförande för en deputation underrätta med-
stånden om Bernadottes val till kronprins.
Några år efter undergånget straff återfick Oxelberg
medborgerligt förtroende och återvann äfven förtroendet i
sin hemort.
Oxelberg var obestridligen en nitisk folkrepresentant,
med sina komitenters väl ständigt för ögonen. Hans arbet-
samhet egde få motsvarigheter. Han afled 1821. Sitt egande
hemman testamenterade han, som minne af tronföljarevalet
1810, till underhåll af en bergslagsläkare.»
Skälet till Järtas ansökan om afsked i mars månad 1811
uppgifves olika af hans minnestecknare. Sannolikast före-
kommer det oss, att detta närmast berodde på någon brytning
mellan kronprinsen och honom. Hans förhållande till ett
och annat af statsråden framgår af ett yttrande, som hr Forssell
uppgifver honom hafva fällt redan 1810, att han under vissa
eventualiteter skulle -afgå, »för ått säga sanningen åt de
verkliga räfvarne i konseljen». Hans afsked beviljades den
18 mars 1811 och som privatman lefde han på en mindre,
af honom för 4,000 rdr banco inköpt gård invid Falun till
den 19 nov. 1812, då han utnämndes till landshöfding 1 St.
Kopparbergs län. Han var der obestridligen en mycket
verksam och gagnelig höfding, särskildt under och efter det
svåra missväxtåret 1813, då han beredde länet undsätt-
ningsmedel och äfven genom andra omsorger kom de nödli-
dande till hjelp.
Då vid 1813 års riksdag beslut fattats, som då ansågos
bidraga till Jlindrandet af den allmänna förlägenheten och
förslag framställts till jordbrukets upphjelpande, hvilka i flera
fall öfverensstämde med kronprinsens åsigter, men delvis
betraktades inom konseljen som outförbara, befanns det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
