Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Landtdagen i Helsingfors, af en finsk korrespondent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
en ringa- minoritet i ståndet, knappast fjerdedelen. Densamma
är proportionen mellan de båda partierna, fennomaner och
antifennomaner. Af ståndets 60 representanter äro omkring
15 icke fennomaner. Bland desse har man dock att söka
ståndets mest framstående män, talmannen, häradsdomaren
Slotte, vice talmannen, godsegaren Duncker, possessionaterne
Ehrström och Hollmerus, folkskolläraren Anders Svedberg från
Munsala, utgifvare af tidningen »Österbottniska Posten» m. fl.
Medan valen till preste- och bondeståndet försiggå unde!
fullständig stiltje, framgå borgareståndets sr HON Mae på de
flesta orter ur en stormig valkampanj med förl eredande val-
möten, olika kandidatlistor och liflig agitation. Till denna
kammare skicka städerna sina deputerade, och det är många
omständigheter, som här gifva valen en liffullare prägel.
Städernas befolkning utgör alltid ett rörligare element, som
vanligen har långt flere och allmännare intressen att taga
rara på än prester och bönder. Derför sätter sig här ett
större antal valmän i rörelse, och som valbarheten till detta
stånd är jemförelsevis mera utsträckt, står det äfven fritt att
rälja mellan ett större antal kandidater. Då landets intelli-
gens är koncentrerad i städerna, hvilkas bästa förmågor
framkomma ur valurnorna, så är följden häraf, att borgare-
ståndet blir väl sammansatt af edda och skicklige män.
Här är det också som en sant frisinnad politik har sin
hufvudhärd.
Våra partiförhållanden är det dock i främsta rummet,
som bidraga att gifva valen till borgareståndet så stort lif
och intresse. I representationen hafva hittills de begge
hufvudpartierna, fennomaner och antifennomaner, varit jemn-
starka. Medan nämligen ridderskapet och adeln samt borgare-
ständet äro antifennomanska, beherskar fennomanin preste- och
bondestånden. Minoriteterna hafva hittills varit mycket
fåtaliga i alla fyra stånden. Vågskålen står sålunda i jemn-
vigt, "och de beg ge partierna hålla hvarandra i schack. Men
det ena af dé, fennomanerne, är icke tillfredsstäldt med
detta sakernas tillstånd. Deras hufvudsträfvan går ut på
att uttränga motparten från allt politiskt inflytande, och för
att lyckas, gäller det främst att vinna pluralitet vid repre-
sentationen. De drömma sig derför en tid, då borgareståndet
tillhör dem, och under förväntan härpå göra de stora an-
strängningar för att närma sig detta mål. Lätt har man
dervid utr äknat, att under nu gällande valordning dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
