Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ur nyare tiders uppfinningar. Nyheter i telefoneringssystemet, af byråchefen Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1903
Utelemnande de särskilda lagbestämmelserna, såsom alltför
MkdLyTgg att anföras i en kortfattad populär framställning,
öfvergå vi nu till de tekniska förhållandena.
Inom Belgien användes ganska allmänt samma apparat-
system som det af Stockholms Bell Telefon aktiebolag + vårt
land införda, hvilket väsentligen utgöres af en Blake’s mikrofon
tillsammans med en Bells hörtelefon. Detta apparatsystem
är antaget för telefonnäten i Bruxelles, Anvers, Gand, V erviers,
Charleroi och La Louviére, å hvilka nät — med en sammanlagd
trådlängd af omkring 4,500 kilometer — koncessioner lemnats
Compagnie belge des téléphones Bell, äfvensom » för näten i
Liege och Louvain. I Mons lärer deremot en modifikation
af den Aderska telefonen vara i bruk. Hvad sålunda beträffar
de allmännast begagnade telefonapparaterna, företedde de
egentligen ej nägot nytt. Sammalunda var förhållandet med
de yttre ledningarne, till hvilka dock allt mera allmänt börjar
användas fosforbronstråd, om 1!/, millimeters diameter, i stället
för jern- eller ståltråd af gröfre dimension.
Jå mycket märkligare framstod deremot van Rysselberghe’s
särskilda system för telefonering å te legraflinierna utan hinder
af samtidigt pågående telegrafering, äfven om för telefone-
ringen begagnas samma ledningstrådar, som för telegraferingen.
Vid föregående försök att för telefonering använda trådar,
som voro upplagda på samma stolplinie som de ledningar,
hvilka begagnades för telegrafering, hade man rönt hinder
och obehag deraf, att telegraferingen förorsakat buller i telefon-
apparaterna. Denna ljudöfverföring tillskrifves den s.k.
telegrafiska induktionen. Man hade derföre bemödat sig att
neutralisera verkan af denna induktion på telefonapparaterna,
men utan afgjord framgång. Af en tillfällig iakttagelse föran-
leddes van Rysselberghe att, för målets ernående, slå in på en
annan väg, den nämligen att förekomma sjelfva induktionen. ”
"= Någon dag under vintern 1882 inträffade det nämligen, att, vid de
af van Rysselberghe anstälda försök med vanlig telefonering mellan
observatoriet i Bruxelles och meteorologiska stationen i Ostende, en för
telegrafering samtidigt använd ledningstråd, upplagd på samma stolplinie,
som den för telefoneringen begagnade, inverkade mera störande än en
annan telegrafledning, hvilken senare hade qvällen förut framför alla de
öfriga utmärkt sig genom stark telegrafisk induktion. Telegraferingen
på båda dessa ledningar egde rum me odelst Hughe’s apparat. Vid när-
mare utredning af förhållandet utröntes, att apparaterna till de båda
telegrafledningarna hade under mellantiden blifvit ombytta, hvadan an-
ledningen till induktionens olika styrka var att söka ej hos de yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
