Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just som kungen, kallade dem han ville till sina grannar.
För honom sjelf var serveradt med ett litet saltkar af
guld, samt sked, knif och gaffel förgylda. Till
taffel-musik hade han åtta tyskar, klädda på det präktigaste,
med breda silfvergaloner i alla sömmar. När han talade,
var det att göra nåd eller narr åt någon.* Vid dessa
middagar, brukade äfven bönder vara inbjudna, och de
kysste Armfelts hand efter måltiden.
Det berättades, att Armfelt före riksdagen till
konungen yttraf, att han vore beredd att, om riddarhuset
vidhöll sin opposition från 1789, »låta skjuta skarpt på
adeln». Det militäriska befäl, som under riskdagen
anförtroddes åt Armfelt, var derför egnadt att väcka
farhågor för nya statskuppsplaner. Såsom tjenstgörande
generaladjutant under riksdagen förde han befälet öfver
de i och omkring Gefle sammandragna trupperna.
Lyckligtvis tog riksdagen ett fredligt förlopp, och några
våldsamheter behöfde icke användas.
Efter riksdagen ville Gustaf den tredje utnämna
Armfelt till grefve, men denne vägrade. Deremot mottog
gunstlingen af sin herre en årlig pension af 3,000
riksdaler (specie). »Jag ansåg mig icke böra säga nej till
denna välgeming», skrifver Armfelt, »då mina
penningaffärer voro i så dåligt skick, att en för långt drifven
grannlagenhet skulle kunna hafva gifvit mine
fordrings-egare skål att anklaga mig för bedräglighet eller
dårskaps Konungens bref om denna pension är dateradt
den 14 mars 1792. Två dagar derefter utförde
Ankarström sin mordgerning.
Armfelt var icke tillstädes på operamaskcraden, då
mordet skedde. Men han vakade troget vid sin
välgörares dödsbädd och var den siste, till hvilken konung
Gustaf talade.
Vid Gustaf den tredjes död hade Armfelt ännu icke
fyllt 35 år, och likväl hade han redan hunnit både uträtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
