Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Fortsatta afslöjanden rörande Hans Järta af —ck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
blifvit angifvet, som hindrar honom att fortsätta utöfnin-
gen af det innehafda embetet, ansåg utskottet sig icke
kunna tillstyrka riksens ständer att af statens knappa
tillgångar bevilja den begärda pensionen.» Mot detta
beslut, reserverade sig friherre af Nordin och med honom
instämde två ledamöter af ridderskapet och adeln, två
af borgareståndet och en af bondeståndet, men ingen
af presteståndet. +
Då utlåtandet den 7 juli föredrogs hos Ridderskapet
och Adeln, uttalade flertalet sig för en återremiss och ett
bifall till k. maj:ts proposition; men af andra yrkades
enträget bifall till utskottets förslag. Till de förra hörde
den nyvalde Justitie Ombudsmannen Casper Ehrenborg,
+ Huru förbittrad Järta blef öfver hvad som förekommit i statsutskottet,
: hvars öfverläggningar voro honom delgifna, innan beslutet justerades, kan
inhemtas af ett bref den 5 juli 1823, till Kanslirådet Wallmark, som för-
varas i riksbiblioteket. Efter en kort inledning heter det: »Hvad äro många
runda prostar, bönder och adelsmän. annat än nollor, som ensamme eller
stälda till venster ej betyda något, men till höger om en Fröberg, en
Longberg, en Anckarsvärd potentiera dessa till Sveriges regenter.
Jag borde vara bedröfvad, men är det icke, öfver statsutskottets beslut
angående min pension. Nog kunna dessa herrar bringa mig i en annan
art af nöd, än den allmänt öfverklagade; men icke kunna de bringa mig
att hylla deras oädla faktionsvälde. Jag skall underkasta mig mitt öde, med
öfvertygelse att jag förtjent ett bättre och utan afund till de prostar, som
finna en orklös embetsman böra svälta, under det de sjelfva innehafva in-
drägtiga embeten, som ’adjunkter förvalta och som tillhöra deras enkor och
barn tre å fyra år sedan äfven deras magar blifvit till stoft. Om något i
statsutskottets beslut förargar mig är det, att presteståndets pluralitet dertill
bidragit. Men innan jag dör af hunger, skall jag väl, hoppas jag, kunna
visa de svarte bröderna att jag lefver.
Det nuvarande väldet, — utan allt enskildt intresse, indignerar mig.
Det är värre än Gustaf Adolphs. Han uppoffrade åt sin egensinnighet,
nationens fysiska kraft; men dessa barbarer söka att förstöra allt, hvad sven-
sken kunnat rädda undan det europeiska förderfvet, af sin fordna ädelhet.
Af bönder, landtjunkare, bondplågare och borgmästare har man i detta fall
ej mycket att fordra. Men af prester borde man kunna vänta någon akt-
ning för det heliga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
