Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - August Bebel om qvinnan, af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RN
å ad —— "e— rr
Jol
lefvande rättskänsla och den varma menniskokärlek, med
hvilka han för alla förtrycktes .talan och kämpar mot all det
närvarande samhällets lögn och orättfärdighet, tager i anspråk
vår aktning och sympati, kunna vi dock icke underskrifva
hans åsigter i allt. Mot hvad han i kapitlet om »Qvinnan
i framtiden» säger om ombyte i fråga om kärleksförbindelser
såsom nästan ett behof särskildt för genialiska naturer bland
män och qvinnor, måste vit. ex. inlägga en gensägelse, så myc-
ket vi än instämma med honom deruti, att kärlekslösa, oharmo-
niska äktenskap böra upplösas. Men om än hvarje försök att
genom tvång fastslå förbindelser, som i sig voro abnorma, måste
anses oförnuftigt, ligger dock i könskärleken bland menniskor
ett ideelt kraf på varaktighet, som Bebel här synes ha förbi-
sett. Vi tro, att i framtidens samhälle, då genom qvinnans
fullständiga frigörelse och likställighet med mannen förhål-
landet mellan könen blifvit renare, och förbindelserna mellan
man och qvinna ingås af renare motiv, skola dessa förbin-
delser alltmera blifva varaktiga — icke genom tvånget af
lag eller sed, utan af inre nödvändighet.
Till de svagaste punkterna i boken måste vi vidare
räkna författarens kritik af vegetarianismen, en kritik, som
icke är någonting annat än ett upprepande af några af de
vanliga, tarfliga argumenten af denna rörelses nötståndare:
Att icke blott produktionssättet inom det nuvarande sambhäl-
let, utan äfven dess konsumtion — särskildt i fråga om mat
och dryck — behöfver reformeras, och att normen för denna
reform måste sökas i menniskonaturen sjelf, detta ha nuti-
dens socialreformatorer i allmänhet allt för litet beaktat.
Slutligen skall helt visst det sätt, hvarpå författaren
yttrar sig om religionen såsom en föråldrad vidskepelse, hvil-
ken menskligheten numera vuxit ifrån, på många, som gilla :
författarens sociala åsigter, göra ett ytterst pinsamt intryck.
Den hänsynslöshet, med hvilken han yttrar sig om i detta hän-
seende annorlunda tänkande såsom antingen »enfaldige»> eller
»hycklare», skulle vara i högsta grad upprörande, om icke
till hans ursäkt kunde anföras, att det tydligen varit hans
bästa känslor, som upprest sig mot det skändliga sätt, hvarpå
religionen blifvit missbrukad i öfv erklassegoismens, tjenst,
och att han — ur stånd att i detta hänseende skilja mellan
skalet och kärnan, förvexlat denna vrångbild af religion med
religionen sjelf. Man skulle kunna fråga honom: Huru kan
man tro på en förnuftig verldsordning och kraftigt betona
Ur dagens krönika. Ni. 3. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
