Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Stockholms teatrar, af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
hvilket stycke icke är mycket olikt en mängd andra operetter
och därför utan synnerligt stort intresse, men som lemnat
fru Östberg tillfälle att ännu en gång verka med sin präk-
tiga sång och hr Ringvall att göra sig känd af Stockholms
operettälskare. Stycket är uppsatt af hr Harald Molander
med hans vanliga insigt och omsorg, och teatern tyckes icke
ha sparat på omkostnaderna.
Denna teaters märkligaste nyhet är otvifvelaktigt Ibsens
rand», som dock icke uppförts förr än detta häfte är fär-
digt att läggas i pressen.
För öfrigt torde det vara endast »Edmond Kean>, som
under dessa månader, dock ej synnerligt många gånger,
sysselsatt Nya teaterns publik och gjort det, hvad utförandet
vidkommer, på ett ganska aktningsvärdt sätt. Det är Alex-
andre Dumas, den äldres, gamla skådespel, som redan för
några och fyratio år sedan uppfördes här och som onekligen
är något föräldradt, stundom alt för naivt för vår tid, men
dock lemnar hr Hillberg nytt tillfälle till en lika mycket
för sin flärdlöshet, som för sin kraft på några ställen utmärkt
framställning, ett i allmänhet konstnärligt godt sceniskt arbete,
mot hvilket man endast kan göra den anmärkning, att hans
Edmond Kean icke är fullt så »tjusande», som Dumas skildrar
honom. En så farlig hjärteröfvare borde väl visa sig litet
älskvärdare än denne alt för buttre hedersman.
I Anna Dambys, den unga, intressanta flickans, roll
har fru Uljf visat sina bästa egenskaper, och hennés spel
har gjort mycket god verkan, hvilket är så mycket anmärk-
ningsvärdare, som: rollen egentligen borde framställas af en
helt ung person.
Stycket är, såsom sagdt, något föråldradt, men det väckte
ej häller alldeles odeladt bifall här för fyratiofem år sedan,
ehuru titelrollen då utfördes af Torsslow, hvilken därför
mycket berömdes i tidningarna. Det gafs första gången på
Djurgårdsteatern 1840. År 1857 togs det upp på Stjern-
ströms Mindre teater och gafs där första gången den 6 maj,
till förmån för mamsell Kindahl, en ung, talangfull skåde-
spelerska, som tidigt lemnade scenen. Hennes spel i Anna
Dambys roll prisades såsom »lika sant uppfattadt, som älskligt
återgifvet». Pousette, då i sina kraftigaste år, spelade titel-
rollen »med värme och hängifvenhet,, men uppmanades i
tidningarna att genom studier sträfva därhän, att han i star-
kare scener »icke upphörde att vara herre öfver sig’ själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
