Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ett och annat om våra rangförhållanden, af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
en högst otillbörlig fordran, och en hel sammankomst
upptogs af denna barnsliga tvist. Kejsarens och franske
konungens ambassadörer sysselsatte sig hufvudsakligen
med att gifva akt på hvarandras ben. Ingendera ansåg
det förenligt med den kronas värdighet, hvilkens repre-
sentant. han var, att närma sig den andre hastigare än
denne gick honom sjelf till mötes. Om derför den ene
af dem märkte, att han oafsigtligt gått fram för fort,
vände han tillbaka till dörren och den ståtliga menuetten
började ånyo. Det är verkligen både ömkligt och löjligt
att se framstående och allvarlige män, samlade för ett
så ytterst maktpåliggande värf, slösa sin tid, hvarunder
tusentals menniskor af kriget skördades, med dylikt lappri,
men det var den evinnerliga fåfängan, som här gjorde
sig gällande —, och en ypperlig exponent på densamma
rang- och titelsjukan.
Att mycket sedan den tiden är förändradt, är ju
klart, men rangsjukan sitter dock qvar i menniskoslägtet,
ehuru dez onekligen visar sig artigast, som i rangfrågor
ger efter, då deremot historien vet berätta, hurusom
i gamla tider till och med slagsmål uppstod mellan för-
näma damer om främsta platsen i kyrkan. En ganska
lustig historia berättas också från ett besök, som Carl
XV gjorde i Göteborg, då någon satte i fråga, att nota-
biliteterna skulle presenteras för majestätet efter rang,
men som man icke just kände till någon rangskala bland
köpmännen der nere, yttrade förste hofmarskalken Flach
skämtsamt: »Ja då ser jag ingen annan råd än att her-
rarne få gå efter debetsedlarnes belopp.» Si non e vero
e bene trovato.
Det var ingen liten fråga det gälde, då i Sverige
första gången offentligen rangförhållandena kommo på
tal. Det var i den stora brytningstiden under sjuttonde
århundradet, och rangtvisten utgjorde då ett ytterst vig-
tigt moment i den stora striden mellan den gamla högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
