Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Solens dotter, poem af Carmen Sylva (drottning Elisabeth af Rumänien, öfvers. från originalkandskriften, af Herman A. Ring)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som upp med strålen svingar
Till dig i lätta språng;
Din är min hela kärlek,
Alt hvad på jord näms mitt.
Mitt verk, min fröjd, min anda
Allt moder, allt är ditt!
Kör af hela verlden.
Hell dig, du Solens dotter hell,
Som ensam ger oss styrka nog,
I dig blott verlden all är säll,
Dig hylla haf och fält och skog!
Hell dig, i doftrik blommas skick
Med gylne hår, med vindlätt gång!
Hell dig, du mö, med strålrik blick! —
Mot himlen skalla må vår sång;
Ur hundratusen strupar slår
Ett jubelrop för dig allen,
Från jorden all, det till dig går,
| Det skallar emot klipphård sten.
Hell dig, som allting alstrat fram,
| Du höga underväsen du,
Du ljufva barn af solens stam,
Din hela verld dig hyllar nu!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
