Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Solens dotter, poem af Carmen Sylva (drottning Elisabeth af Rumänien, öfvers. från originalkandskriften, af Herman A. Ring)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Mot främlingen åter
Den verldssolsalstrade
Strålande mö.
Striden.
Så har jag då slutligt dig funnit
Du, som vill täfla med mig;
Säg flicka, hvem är du, som säger
Att makten på jord tillhör dig!
Lifvet.
Jag Solens dotter är,
Och vidt kring jordens rund
Mitt välde sträcker sig
Allt från min födslostund.
Min moders skänk det var —
Allt lefvande är mitt!
Striden.
Men om jag dig betvingar,
Min egendom du blifver
Och allt, som nu är ditt.
Lifvet.
Försök, jag är starkare än du!
Bergtrollen.
Förvägna mö.
Striden.
Jag vinkar, och med dunder
Sig öppnar bergets prakt,
Och fjell på fjell jag tornar —
Så väldig är min makt!
Lifvet.
Jag träd och blommor alstrat
Och vårsväld katarakt,
Som bryter solens strålar —
Så väldig är min makt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
