Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Misericordia, svensk originalberättelse af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
— Du tror visst att det är stor middag, sade han,
eftersom du kommer så sent och är uppsträckt i handskar.
Inez blef pionröd.
I hastigheten hade hon glömt handskarne. Hon drog
dem af med små nervösa ryck, rullade dem tillsamman och
” slungade dem sedan bort i ett soffhörn.
— Hvad ha vi till middag i dag? sporde hon efter en
lång paus. :
— Biff och fruktsoppa, min lilla husfru.
Åter igen rodnade Inez.
Karin kom in och satte två karotter på bordet. Inez t
tog en biff och ett par potatis. Hon skar biffen i små tär-
ningar, hvilka jemte några potatissmulor uppfångades på
silfvergaffeln och fördes långsamt in i den halföppnade munnen.
Efter en liten stunds förlopp lade hon gaffeln ifrån sig.
— Är du redan mätt? sporde doktorn.
N — Ja, jag var inte hungrig.
— Inte hungrig! Den visan hör jag dag ut och dag
in. Inte hungrig! Tacka fan för det. Du förderfvar dig
ju med slisk och söta viner. Du får inte längre vara med
om det der förbannade förmiddagsspringet. Jag förbjuder dig.
— Förbjuder? Hennes läppar krökte sig spotskt.
— Ja, jag förbjuder dig — ej i egenskap af make utan |
som läkare.
— Åh, det är ej af hänsyn till min helsa, det är blott
derför att du missunnar mig det lilla nöjet, sade hon gråt-
färdig.
— Missunnar! Nej, Gud bevars — det nöjet är inte
afundsvärdt. |
— Du vill aldrig, att man skall roa sig.
— Misstag! Jag såväl som alla andra läkare vet mycket
väl, att merskan behöfver förströelse. Derför att jag finner
behag i studier begär jag inte, att du skall dela min smak.
Jag har ingenting emot, att du hvarenda dag går till fru
Per eller fru Pål, men jag vill ej, att deras lyx med trak- |
tering skall göra dig skada. Vinet förstör ditt hufvud och
sötslisket din mage.
— Du menar, att jag dricker mig full, skrek hon och
reste sig häftigt från bordet.
— Doktorn sade ingenting, han blott såg på henne
med en så förebrående blick, att hon strax ångrade hvad
hon sagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
