Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Stockholms teatrar, af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- — Ä 2C."" "Fam sp
507
så färdiga som en skola möjligtvis kan åstadkomma, en skola
med verkligt skickliga lärare.
Det är endast, om detta genomföres, som man kan fullt ut
glädja sig åt den förändring i afseende på elevskolan, hvilken
jag senast vidrörde i föregående häfte af denna tidskrift och
som nu verkligen kommit till stånd. Det af kgl. teaterstyrelsen
till musikaliska akademien inlemnade förslaget har af akademien
godkänts. Afgjordt är således att förändringen skall ega rum.
Okändt för andra än dem som närmast ha med saken att göra
är döck, huru denna förändring skall genomföras. Man bör
hoppas, att det sker i öfverensstämmelse med nyss anförda åsigt
samt att skolan vid konservatoriet inrättas, så mycket möjligt
är för våra förhållanden, efter samma plan som conservatoire de
musique et de déclamation, den franska statens teaterskola i
Paris. Medel därtill måste väl kunna i tillräckligt mått beredas
af teatern själf, hvilken nu slipper utgifterna för sin egen elev-
skola, men det skulle också vara det enda samband mellan
skolan och teatern; för öfrigt fullkomlig skilsmässa, till dess
lärjungen är mogen att framträda såsom scenisk konstnär.
Om ett gästspel, sådant som Rossis, i själfva verket icke
har så mycket, som man kanske ofta tror, att betyda för våra
sceniska konstnärers utbildning och fullkomnande, är det onekli-
gen så mycket betydelsefullare för allmänheten. Man njuter
visserligen icke så mycket af helheten i en stor författares verk,
men dess mer af den karaktär som den utmärkta konstnären
framställer. Man finner medspelarne mycket otillfredsställande.
I »Kung Lear» t. ex. var det ingen annan än narrens framstäl-
lare, hr Personne, samt möjligvis fröken Zetterberg, Cordelia, i
fjärde akten, som tillvunno sig åskådarnes bifall, och den först
nämde gjorde sig däraf i icke ringa grad förtjänt. Men i själfva
verket spela de väl icke sämre än vanligt, fastän jämförelsen är
för dem högst ofördelaktig. De sporras icke så mycket af att
spela till sammans med en sådan storhet, som de ej mera ned-
tryckas af denne. De främmande replikerna äro också hinder-
liga för ett godt samspel.
Åskådaren ser detta och beklagar det, men om det finnes
någon rättskänsla hos honom, nekar han icke att göra rättvisa
åt teaterns egna skådespelare, hvilka visa sig otillfredsställande
just för att Rossi är oupphinnelig för vanliga konstnärer. Det
är väl f. n. icke flere än två andra, hvilka kunna uppträda som
jämförliga med honom i skådespelet, och det är Ristori och
Salvini, men dessa tre får man aldrig se till samman.
Ur Dagens krönika. V. 5—06. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
