Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - En amerikansk tidningsman, af Magnus Elmblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EEE RASEN UPREPRENRLN br RER
— nn dn FRA TY E UR RAN RAR Rn ARR sam VR nn nr 2
LÖ
34
V
landets bästa krafter magnetiskt såsom mot en gemensam
brännpunkt.
Det var icke mycket. bevändt med den tidens ame-
rikanska tidningar. Om man undantager Newyork, her-
skade nästan öfverallt saxen och klisterborsten såsom —
hufvudredaktörer. Språkrör för de olika partien funnos
nog, men icke Zidningar — d. v. s.,, hvad man den dag,
som är i dag, menar med tidningar. Den beskedliga
allmänheten egde icke så stora anspråk som nu. Visst
hade man en smula hum om den elektriska telegrafen, men
rörande dess underbara kraft och mångsidiga brukbarhet
sväfvade de fleste i en lycklig okunnighet. Ordet specials
(till en särskild tidning stälda och af henne bekostade
telegram), med dess djupa betydelse för samhällslifvet,
förekom icke i tidningsverldens ordbok, i fall man un-
dantager ett eller två ledande dagblad vid atlanterkusten.
Visserligen fans ett slags ryggradslös organisation, kallad
The "Associated Press, hvilken, för t. ex. Chicago, då och
då samlade några fakta eller rykten samt mot kon-
tant erkänsla lät de s. k.: tidningarna få del af dem, men
detta retade endast allmänhetens lystnad efter nyheter
utan att tillfredsställa honom.
Nyhets-redaktören spelade på den tiden en makt-
påliggande roll vid hvarje tidning. Det var han, som i
ordets egentliga bemärkelse »red för rusthållet», åtmin-
stone i Chicago, der man ofta såg honom på sin lilla
pony knoga genom de hardt när bottenlösa gatorna, sö-
kande hvem och hvad han uppsluka månde i nyhetsväg.
Hans idoghet var det utgifvaren mest litade på; hans
omdöme skattades högst af allas; hans åliggande var
det att förse sin egen tidning med utklipp ur andra; och
honom föll äran till, när den förra så tidigt som möjligt
hvarje morgon presenterade allmänheten det bästa upp-
koket på hvad tidningarna i öfriga delar af För. Sta-
terna haft att meddela — åtta eller tjorton dagar förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>