Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - En amerikansk tidningsman, af Magnus Elmblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RT RR RN RTR Pr
586
tanken och det fria ordet. Han röjde undan de gamla
obäkliga, trögkörda och senfärdiga fortskaffningsmedlen.
Han satte lif i spelet; han tog blixten i sin tjenst och
tvang honom att lydigt förse allmänheten med nyheter.
Hvad betydde tid, kostnader och afstånd för honom?
Intet. Hvad som försiggick på andra sidan jordklotet,
var genom hans försorg kändt i Chicago och hela »ve-
stern» några minuter eller timmar senare. Med hänsyn
till befordrandet af nyheter var han för postverket, hvad
ångan och lokomotivet var för oxen och bondvagnen.
Sitt arbete i Chicago började Storey under de mest
ogynsamma omständigheter. Den tidning han köpte,
var sedan gammalt känd för att »gå med otur» — ett
rykte, hvilket gemenligen gör tidningsmän lika så vid-
skeplige som sjömän i fråga om en skuta, den der är
stadd i samma fördömelse. Tiden var icke heller syn-
nerligen läglig. Inbördes kriget hade nyss brutit ut, och
menniskorna voro i anledning deraf liksom bekajade med
ett slags feberyrsel. Lag och rätt trampades i smutsen;
hederns och det sunda förnuftets kraf liksom smälte bort
under den fanatismens flammande vådeld, som alstras
under idel blodiga brödrafejder; och nästan öfverallt her-
skade ett tillstånd af ömklig oreda och sjelfsvåld. Detta
hade till stor del sin grund i hatet mot slafveriet, men
i ännu högre grad framkallades det af en mängd sam-
vetslöse s. k. »politikussar», hvilka, till hvad pris som
helst, ville armbåga sig fram för att vinna makt och
inflytande. Naturligtvis låg det i desse uslingars intresse
att på alla möjliga sätt underblåsa de kortsyntes och
enfaldiges föraktligaste lidelser.
Detta var sannerligen icke någon lämplig tidpunkt
för utgifvandet af en tidning, som gjort till sin uppgift
att väsentligen träda i opposition mot de verkliga eller
låtsade åsigter, hvilka för tillfället gjorde sig gällande
inom samhället. Storey var en demokrat: han mot-
ERA 30 RA EI a Ngn SENSE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
