Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - General Grant, en minnesruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Resaca de la Palma fick han sin första lektion i verkligt
krig — strider, hvilka; jemförda med många af dem, som
utkämpades under Rebellkriget, endast voro obetydliga skär-
mytslingar. . Mången gång i. senare dagar fördelade Grant
flere man på en brigad, än hvad då hela amerikanska armén
utgjordes af. Han förblef under Taylors -befäl intill inta-
gandet af Monterey och deltog i denna hjeltebragd. Hans
regemente öfverflyttades nu under Scotts kommando.
Grant blef nu regementets qvartermästare -— en befatt-
ning, som fritog honom från skyldighet att gå i elden; detta
hindrade honom likväl icke från att deltaga i hvarje strid
under kampagnen. allt ifrån Vera Cruz till staden Mexico.
Efter slaget vid Molino del Rey blef han omnämnd för »ut-
märkt tapperhet» och vid hufvudstadens intagande förmärk-
tes flera af de drag, som visat sig egendoniliga för hans
karakter under senare delen af hans historia.
Då armén närmade sig staden, fick Worths division
ordre att bemäktiga sig en väg, som gick på vestra sidan.
Grant åtföljer Worths förtrupper. På ett ställe gjorde vägen
en tvär krökning, och denna försvarades af en parapet, elden
från musköterna var mördande, och allt efter som divisionen
närmade sig, ökades nödvändigheten att se sig om efter hvarje
möjlighet af skydd. Detta oaktadt banade Grant sig likväl
väg ensam tvärs öfver den sträcka, som mest blottstäldes
för elden, och upptäckte ett ställe, der parapeten kunde an-
gripas. Skyndande tillbaka till sina män, som ej voro flera
än tjugu eller trettio, ropade han till dem, att han funnit
en utväg att kringgå fienden, och uppmanade dem, som hade
lust såsom frivilliga, att följa honom. Tio eller-kanske ett
dussin soldater sprungo genast upp och voro snart, krypan-
de "på händer och fötter med honom bakom en mur; här
sammanstötte de plötsligt med ett helt kompani under
då kapten, nu general Horace Brooks, som försigtigt sökt
sig en väg genom att gå nere i ett dike. Grant ropade
genast: »Kapten, jag har funnit” ett sätt att angripa fienden>,
hvarpå Brooks svårade: »Välan, ni vet vägen. Gå på, vi
följa. med». Löjtnanten tog så befälet, och den lilla styrkan,
som nu uppgick till ett antal af femtio man, anföll parapeten
från ena sidan, intog den. .med storm och tog fienden i
ryggen. Mexikanerna flydde med ens från sin ställning,
som ej längre var hållbar, och parapeten var intagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
