Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Moderna verldsförbättrare. Henry George, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
|
)
Vems
EN
NE
RONNE RRENO
rr mA AS GV Ae VK ON nin nen :
SEE
758
stadier, då jorden ännu var föga brukad, arbetets och kapitalets
inkomst kan vara stor, under det att produktionsmängden är
relativt obetydlig, och hvarför i de samhällen, der produktions-
mängden är stor, d. v. 8. der arbete och kapital i verkligheten
äro mest gifvande, dessa produktionsfaktorer erhålla så ytterst
ringa andel. . I det nykoloniserade landet göres intet eller också
ytterst obetydligt afdrag till förmån för jordegaren; i de högre
civiliserade samhällena tillfaller större delen af produktionsresul-
tatet denne; kapital och arbete erhålla endast så stor anpart,
att det fortfarande är möjligt för dem att deltaga i produk-
tionen.
Efter denna genomgående, 1 detalj utförda undersökning af
lagarna för egendomsfördelningen, öfver hvilken jag sökt i största
korthet lemna en öfversigt, egnar förf. en bok åt tillämpningen
af de funna lagarna, en bok, i hvilken han visar, hur befolk-
ningens tillväxt sänker odlingsgränsen och ökar arbetets pro-
duktivitet, hvårigenom jordräntan stiger, huru uppfinningar och
förbättringar sänka odlingsgränsen, hvarigenom jordräntan åter
igen stiger, och slutligen huru denna jordräntas stigande ännu
ytterligare befrämjas genom den nu så moderna jordspekula-
tionen.
Sina slutsatser af dessa undersökningar framlägger han i
femte boken, som bär titeln: »Problemet löst» och har till motto:
»Hvem jorden tillhör, honom tillhöra dess frukter. Hvita sol-
skärmar och af stolthet rasande elefanter utgöra blomman af en
jordförläning». (Ur en indisk urkund). ’:Jordegaren blir det,
som får draga hela fördelen af framåtskridandet, af den tillväxt
i arbetets produktivitet, som stigande folkmängd genom ökad
samverkan, uppfinningar och förbättringar i produktionsmetoden
kunna medföra. Sant är, att stundom, i lyckliga fall, en till-
växt 1 arbetslön kan uppkomma, men ännu säkrare är, att jord-
räntan alltid höjes af dessa ofvan nämda omständigheter. Det
är derför eganderätten till de naturliga faktorerna, som skapar å ena
sidan de stora rikedomarna, å andra sidan fattigdomen. Den,
som eger jorden, har ett monopol, som sätter honom i stånd
att af det på jorden nedlagda arbetets och kapitalets afkastning
taga så stor anpart, att arbete och kapital äro villiga att fort-
farande bedrifva produktionen. »Eganderätten till jorden är det
stora fundamentala faktum, som ytterst bestämmer folkets so-
ciala, politiska och följaktligen äfven intellektuella och moraliska
vilkor. - Och det kan ej vara annorlunda. Ty jorden är men-
niskans boningsplats, det förrådshus, ur hvilket hon måste hemta
RER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
